Ett kretslopp

När jag var och besökte en annan avdelning på förskolan jag gjort min fältstudie på fick jag höra om ett slags kretslopp som kan symbolisera jordens kretslopp. Detta är något som Jenny tidigare skrivit i bloggen. Det som var annorlunda med det kretslopp som jag såg var att det har varit fullt fungerande i ungefär sex år. Det påvisar att det verkligen fungerar att endast jord, vatten och växter behövs för ett fungerande kretslopp. Pedagogerna hade även i lite lecakulor i detta kretslopp. Något som pedagogerna även gjorde var att låta barnen lägga i olika sorters växter i kretsloppsburken. De tjockbladiga växtera dog och möglade relativt snabbt blev slutsatsen något som barnen fick se med sina egna ögon. Elfström m.fl. (2008) menar att det är viktigt att låta barnen få uppleva, upptäcka och experimentera själva, vilket är något som pedagogerna lät barnen göra när de skapade kretsloppet.

Under åren som har gått har kretsloppet fallit i marken flera gånger vilket medfört att insidorna är väldigt jordiga som ni kan se på bilden nedan. Tyvärr har detta fantasiska och konkreta experiment blivit bortglömt på förskolan, både av pedagoger och barn. Bruken har hamnat i ett hörn på avdelningen, den syns och då och då kommer barn och frågar vad det är för något. Pedagogerna svarar när frågan ställs men jag tycket att de borde ta vara på kretsloppets lärande funktioner på ett bättre sätt. Varför inte ta fram kretsloppet åtminstone en gång per år för att tala om det och låta barnen få en större förståelse för det varje gång de talar om det, kanske rent utav starta ett något mindre kretslopp varje år. På så vis får barnen se växternas och kretsloppets utveckling i steg under en lång tid. Wickman och Persson (2008) skriver att naturvetenskapen skall finnas i användbara sammanhang för att bli meningsfull. När inte ”burken” ses som något viktigt av pedagogerna tror jag att barnen inte ser meningen med den och får därför inte förståelse över varför burken med jord alltid står i hörnet av rummet. Wickman och Persson (2008) poängterar även vikten av att koppla naturveteskapliga begrepp till barnens vardag något som jag samstämmer med. Genom att ta upp begrepp så som atmosfär samt kretslopp även för de yngre barnen kan de i alla fall få en viss förståelse för begreppen som sedan kommer att byggas på under skoltiden.

Hälsningar Rebecca

Sammanfattning utifrån min lektion och samling jag hade för ett tag sen :)

Hejsan !
Här kommer en kort sammanfattning utifrån min lektion i skolan och från samlingen i förskolan. Jag började ha min lektion i skolan, när eleverna kom till mig var de mycket intresserade och nyfikna på vad vi skulle göra :)

Miljön


MItt material


Under lektionen


Jag tycker att miljön var viktig för att skapa spänning och intresse. själva lektionen gick bra och eleverna var delaktiga och hade många frågor. De fick gå runt solen och höll i jorden, ett år har paserat. Jag gjorde detta för att försöka göra det tydligt och konkret för eleverna. Eleverna hade många funderingar och tankar som de ville ha svar på, detta anser jag belyser vikten av att man som pedagog har med sig ämneskunskapen så att man kan förklara och för att kunna se vad de ger uttryck för. efteråt fick eleverna måla en dag och natt bild! På skolan så målade eleverna vad de gjorde på dagen och vad de gjorde på natten på förskolan så målade barnen en bild av hur natt och dag uppstod. det jag kände efteråt var att lektionen var på deras nivå och med hjälp av konkret material kunde det bli lite mer tydligt för både eleverna och barnen hur dag och natt uppstod.

På förskolan hade vi planerat samma lektion med barnen som vi hade på skolan. Förskolebarnen var mycket duktiga. en reflektion utifrån mig var att på förskolan blev det mer en dialog mellan mig och barnen och i skolan var det mer jag som pratade. jag kännde att det var givande när vi samtalade och barnen blev mer delaktiga i samlingen. Kankse var det så att barnen var mer vanna att samtala än utifrån det klimatet som är i skolan eller så var det jag som blev mer säkrare på mig själv och vågade släppa "manuset" och samtala med barnen. Så jag kännde att barnen fick ut mer av lektionen än eleverna. detta tycker jag belyser vikten av att man reflekterar över siig själv som pedagog och sin undervisningen och utvecklar det!

Några av förskolebarnens teckningar :







Lektion planeringern:
Mål att uppnå i grundskolan
Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola:
•Känner till och förstår de grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska (…) kunskapsområdena. (Lärarförbundet, 2006, s. 15)

Konkreta mål
•Eleven ska skapa sig en förståelse för att jorden snurrar runt solen.
•Eleven ska skapa sig en förståelse för att jorden snurrar runt sin egen axel.

Kursplan för de naturorienterande ämnena
Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnarna sträva efter att eleven tilltror och utvecklar sin förmåga att se mönster och strukturer som gör världen begriplig samt stärker denna förmåga genom muntlig, skriftlig och undersökande verksamhet. (Skolverket, 2008, s 48).

Genomförande
•Samla barngruppen. Pedagogen introducerar miljön. Mörkerlagt rum där solen gestaltas som en lampa i mitten av klassrummet. Jorden är en fotboll där vi har markerat var Sverige ligger.
•Förklara jordens storlek relaterat till solens storlek.
•Förklara natt och dag. Jorden snurrar ett varv runt sin egen axel, ett dygn. Med hjälp av andra länder på jorden kan vi visa att det är dag i Sverige men t.ex. natt i Kina.
•När vi ser att jorden går ner så är det jorden som snurrar bort från solen.
•Årstiderna – jorden snurrar ett varv runt solen. ”Tänk på jordaxeln”.


Att arbeta med fenomenet dag och natt har varit lärrorikt och intressant :)

Kramar Anna-Maria

Balthazar !!

Hej bloggen, den 26 maj var vi på besök på Balthazar !

Det var en mycket lärorik och givande dag tycker vi. De hade underbara miljöer som verkligen var intresseväckande och verkligen gjorde så att man blev nyfiken och ville lära mer. När vi kom dit fick vi testa på och experimentera själva, man kunde uppleva med alla sinnen genom att gå igenom en tunnel:

Här e jag vid tunneln ;)


Här e vi inne i tunneln !



Magiskt <3


De hade ett rymdrum där de fokuserade på temat universum- bland kometer och stjärnor, solsystemet, stjärnbilderna.



De hade ett rum med matematik: där man kunde bygga en pyramid, geometri, logiskt tänkande, problemlösning, matteskatten med mera.





Maria, jenny och rebecca :)

Man kunde lära sig mer om människokroppen: hjärtats slag, uppbyggnad, man kunde ta sin egen puls. De hade även om smart energi och tenikknuff för förskolan.



Rebecca tar sin puls :)


Jenny ;)

Vi tycker att det var mycket givande att få testa och uppleva olika saker samt att man fick experimentera sig fram. Genom att använda sig av alla sinnen och konkret material tycker vi att det blir tydligt för barnen och eleverna hur saker och ting fungerar. Under förmiddagen var vi med i en grupp där de först pratade om energi och därefter skulle eleverna bygga en bil och för att få den att åka så fick eleverna genom olika kraftverk ladda batteriet så att bilen skulle kunna åka! (Kraftverken var sol, vind och vatten) Materialet de använde sig av var lego, vilket gjorde det tydligt och konkret för eleverna hur tillexempel ett kraftverk fungerade. Pedagogerna på Balthazar tyckte att med hjälp av lego kunde man tydligt förklara för eleverna hur saker och ting fungerar och de kan med hjälp av legot testa sig fram och experimentera och konstruera. Eleverna var delaktiga och intresserade och testade sig fram. En kommentar från en av eleverna när vi tittade på de olika kraftverken var att: - tänkt vad häftigt att det fungerar så i verkligheten!
En reflektion utifrån oss var att flickorna tog det lite lugnare i sina konstruktioner och tänkte mycket och försökte att bygga av den bilen som var färdig medan pojkarna körde på och testade sig fram. Detta anser vi är viktigt att tänka och reflektera över på som pedagog. Vi tyckte att under den här delen så använde sig pedagogerna av både det teoretiska och kopplade samman det med det praktiska :)


Vattenkraftverk




Vindkraftverk

I den andra delen på förmiddagen så skulle eleverna bygga genom samarbete två och två var sitt vindkraftverk. De skulle vara framtidens ingenjörer :) Därefter när de var klara skulle de mäta hur mycket ström de fick ut med hjälp av en voltmeter. Till deras hjälp hade de olika material, de fick först ställa hypoteser så som hur många vingar tror ni att det behövs? Vilken form ska vingarna ha med mera. Även här så gick flickorna mer in på designen medan pojkarna ville snabbt vara klara och testa sina konstruktioner. Efteråt reflekterade de över hur de bästa vindkraftverket ska vara, vad som behövs, vilken vinkel ska bladen ha och så vidare.


Ett av elevernas lösningar :)

Under eftermiddagen testade vi lite själva samt var med på Engelskan de hade (English House), helt otroligt bra! Var verkligen en upplevelse :) Därefter fick vi ta del av deras temalådor, de hade många olika så som: kemi och miljö, konstruktion, elektricitet, ljud och ljus, rymden, magnetism, julens kemi, vatten-vind-energi, papperstillverkning, människokroppen med experiment om hjärta, kärl och lungor samt experimentlåda för förskolan med blandade experiment på olika teman. Vi tyckte att dessa lådor var mycket bra och till en hjälp i arbetet med barn/elever. Det var bra att det på varje sida i boken som följde med i temalådorna innehöll både ett experiment, en förklaring samt hur man kunde utveckla detta. Väldigt bra tror vi för då har man både en förklaring (det teoretiska) samt det praktiska som man kan belysa med barn/elever.



Vi tycker att det verkligen har varit en givande dag med många intryck. Det har varit bra att få uppleva och ta del av deras verksamhet och samtala med pedagogerna hur man kan ta till vara på denna möjlighet att använda sig av Balthazar som en ressurs till skolan. En reflektion utifrån oss var att tänk om man kunde skapa sådana här miljöer på förskolan och skolan där barn och elever kunde få utforska och uppleva med alla deras sinnen. Undra vilket lärande som skulle kunna ske… Vi ska utnyttja elevernas kunskaper istället för att pressa in kunskaper som de inte har någon nytta, förståelse för.

”Jag hör och jag glömmer, Jag ser och jag minns, Jag gör och jag förstår” (Konfucius, 555f.kr – 479 f.kr).

Utflycktsdag med Stellan :)

Hej på er alla :)
Den 25 maj var vi på uttflyckt med Stellan, det var en intressant och lärrorik dag, trots vädret! Vi fick lära oss allt från Ängserien där vi tittade på artsammansättningen, hur miljön såg ut, vilken jordmånstyp det var. Och Hedserien där vi också tittade på artsammansättningen, markmiljön, jordmånstyp samt myrserien.
Vi började dagen med att åka till Havstenasjön som är en näringsrik sjö (Ängsserien) Därefter begav vi oss mot Blängsmossan (Hedeserien och Myrserien). Mycket givande dag och vi anser att det är viktigt att vara ute i naturen och uppleva tillsammans med barnen/eleverna.

Här kommer lite bilder från dagen, både från Havstenasjön och från Blängmossen där ni kan se vad vi hade för oss ute i naturen :)

Havstenasjön:











Blängmossen:






a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhQDtRWcjE_5vagQGMJvOOyXP355EIhhyphenhyphenETRUQnfRCRI-Ey2sy-rDg1rIgc9ITPAC5CiBtpOEh69Mo03E2-ru_0X1J8wrbBS_cp-dMJoEGTu5eKSCL1_V92dUsNy2gRVMiC-XNlbh-eXuZw/s1600/DSC01772.JPG">



:)

En liten reflektion utifrån naturvetenskapen i förskolan

En liten reflektion utifrån naturkunskapen i förskolan

På min fältstudieplats så tycker jag att naturkunskapen har en givande roll. Överallt kan jag se något som kan kopplas till naturvetenskapen. De har årstiderna uppsatta, de pratar och tar reda tillsammans med barnen om vad som kännetecknar till exempel den årstiden som är. De har mycket böcker och fakta böcker som barnen lätt kan titta i och få mer kunskap. De har mycket bra och konkret material som jag anser gör det tydligt för eleverna olika fenomen. De pratar om jorden, hur den ser ut, består av med mera. De källsorterar och barnen få följa med och se vad som händer och hur man slänger skräpp med mera. Detta tycker jag är mycket bra :) Även på min skola som jag är på så får barnen arbeta med naturen och tänka på hur man beter sig och så vidare. En dag i veckan är de ute i naturen och lär sig. Varje dag så slänger de frukten i en kompost, de sorterar papper med mera. De är mycket ute och på deras skolgård har de växter och höns som en klass i veckan ansvara för. Här tycker jag det blir tydligt för eleverna hur saker och ting fungerar och hur vikigt det är att värna om miljön samt så får de ett ansvars tänkande!!! Tummen upp för detta :)

Jag ser vikten av att som pedagog medvetandegöra för barnen/ eleverna hur deras handlingar påverkar miljön och vad det kan bli för konsekvenser. Men det kan bli ett problem när många människor är inblandade och ingen känner att dess handlingar har någon betydelse i det stora hela och vi ser inte alltid konsekvenserna av att vårt eget handlande. ”Genom att eleverna tidigt blir bekanta med tekniken, genom att de får lära sig hur tekniken fungerar, kan man motverka att det uppstår en klyfta mellan allmänhet och experter. Lika viktigt är att eleverna blir medvetna om de hot mot miljön och människor som vi står inför idag. De kan då själva komma att lämna bidrag till ett humanare och miljövänligare tekniksamhälle” (Ginner & Mattsson 1996, s. 87). Jag har samma åsikt som Andersson (2008) som menar att man bör hitta en balans mellan en realistisk beskrivning av miljöproblemen men även att alla kan göra något åt det. Jag tycker också att man som pedagog utgår i det lilla som sker i barnens vardag som till exempel vad som händer när man slänger ett bullpapper i naturen och utvecklar det där ifrån tillsammans med barnen/eleverna.

I lärarens handbok (2006) står det under läroplanen för förskolan (Lpfö98) att förskolan skall sträva efter att: ”Utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturenskretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur” (Lärarförbundet, 2006, s 31).

Här har jag lite bilder från förskolan hur naturlig naturvetenskapen är :
Här är årstiderna och vad som kännetecknar dem som de har gjort tillsammans med barnen:







De arbetar aktivt med världen och hur jorden fungerar med mera:




De har faktaböcker så att barnen lätt kan titta i :)


Här har de den årstiden som är aktuell och tillsammans med barnen så tar de reda på¨fakta samt tillverkar saker som kännetecknas för den årstiden!






De har många olika spel, här e två fakta spel:


På förskolan hade de även fått en bra bok tycker jag från Ur. Den tog upp på ett intressant och roligt sätt om faktasagor om näradjur i närnatur. Den tog på ett lustfyllt sätt upp om hur naturen och djuren hade det i olika situationer och beskrev på ett bra sätt! Ett litet tips från mig! Utomhuspedagogik kan ju vara många olika saker och den som är ”ny” i världen kan få en storslagen nyhet om något fenomen till exempel. Ute får man lära sig att lyssna, iaktta och beskriva. Barnen anser jag behöver upplevelser och hjälp så att de kan uttrycka vad de ser och upptäcker.

Här e några kort från boken och från några delar:






Jag anser att naturvetenskapen och tekniken finns överallt omkring oss och det gäller att belysa, sätta ord på det och synligöra det både för oss själva och för våra barn och elever. Andersson (2008) belyser att barn bör få positiva natur- och teknikupplevelser redan i tidig ålder för att det sedan ska bli en naturlig del i barnens liv.

Kramar från Anna-Maria !

Teknik i Förskolan och i skolan !

Teknik
Ginner och Mattsson (1996) menar att tekniken är allt det som människan sätter mellan sig själv samt omvärlden, det för att lösa de problem eller behov som de ställs inför. De menar även att den nya kunskapen samt färdigheter som utvecklas hos människa för att klara den problemlösnings process som de står inför också är en sorts teknik. Författarna anser också att naturen är ”naturgjord” medens teknik är ”människogjord”, med det menar de att tekniken måste kopplas till människan samt det samhälle som de bor i. Både på förskolan och i skolan används oändligt många olika tekniska hjälpmedel. Dessa kan vara allt från enklare redskap som skohorn, häftapparater, hålslag, saxar, stolar, bord (både höj- och sänkbara och vanliga), bestick, lås och nycklar till mer avancerade som telefoner, musikspelare, overheads, datorer, digitala fotoramar och digitalkameror.

Ginner & Mattsson (1996) belyser att i tekniken är de praktiska momenten viktiga eftersom mycket av tekniken inte kan beskrivas med ord och att arbeta praktiskt ger känsla för krafter, hållfasthet och materialegenskaper. Det är viktigt i tekniken att barnen/eleverna får konstruera och bygga, ta isär och undersöka för att se hur det fungerar.

Teknik i Skolan

På min fältstudieplats så har de inte tekniken som ett ämne just nu och arbetar inte med den. Efter att ha haft ett samtal med min handledare så eftersträvar de efter en teknikpedagog som kan arbeta med ämnet teknik, varför de vill ha en teknikpedagog är på grund av att de anser att de inte har någon ämnesteori om tekniken och att de bara har några poäng teknik. De vill även ha en tekniklåda som de kanske kan använda så att de får hjälp med vad de ska beröra och belysa. Jag känner att man inte ska vara rädd att arbeta med tekniken och tillsammans med eleverna belysa vad teknik är. I skolan ska eleverna inte bara få ”göra”, utan de ska få en förståelse för olika sammanhang och detta är viktigt att ha med sig som pedagog och låta eleverna både få ”göra” och få reflektera över sammanhangen. I lärarens handbok (2006) tar den upp om läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklass och fritidshem (Lpo94) och den påpekar att eleverna ska ”känna till och förstå grundläggande begrepp och sammanhang” (Lärarförbundet, 2006, s 15).

I kursplanen för teknik står det att ämnets syfte och roll i utbildningen är att:

”Människan har alltid strävat efter att trygga och förbättra sina
livsvillkor genom att på olika sätt förändra sin fysiska omgivning.
De metoder hon då använt är i vidaste mening teknik. Utbildningen
i ämnet teknik utvecklar en förtrogenhet med teknikens väsen. Syftet
är att öka förståelsen av hur produktionsförhållanden, samhället, den
fysiska miljön och därmed våra livsvillkor förändras. Teknisk verksamhet
har påtagliga konsekvenser för människa, samhälle och natur.”
( Skolverket 2008. s, 115)

Jag tror att pedagogerna inte alltid tänker på vad teknik är utan det är mer saker som de tar för givet att de kan använd sig av när de finns, som till exempel papper, pennor, linjaler med mera. Därför måste pedagogerna själva få kunskap om ämnet teknik och därefter så måste de medvetande göra eleverna om vad som egentligen är teknik och då även ha en positiv attityd till vad teknik är eftersom att det kan vara svårdefinierat för eleverna och då kan uppfattas som något som är tråkigt eller ointressant. Ginner & Mattsson (1996) påpekar hur viktigt det är att ta till vara på elevers intresse när de kommer till tekniken.

När jag hade mina fältstudier i höstas så hade de ett tema med eleverna om världen förr och då pratade de om hur man levde, vad man hade för hjälpmedel med mera. Utifrån detta anser jag att de belyste tekniken utan att veta om det, de pratade om vilken teknik man hade då och hur det fungerade att leva på den tiden och här tycker jag att de belyser en del i teknikämnet, det historiska perspektivet. Jag anser att pedagogerna bara tror att tekniken handlar om datorer, att konstruera olika tekniska saker och här tar kanske många pedagoger avstånd för de känner att de inte har tillräcklig kunskap och att det är för svårt. Men tekniken finns ju överallt omkring oss och jag tycker att det inte behöver vara så svårt. I klassrummet kan man belysa de olika tekniska sakerna som finns och som man har som hjälpmedel, till exempel pennan. Jag tycker att man inte ska göra det för stort utan tillsammans med eleverna prata teknik och tillsammans ta reda på vad som är teknik och experimentera och så vidare. Inte vara rädd att plocka isär saker för att ta reda på hur det funkar och ofta tror jag att eleverna är mycket bra på detta och finner det intressant.

Det är så mycket som är teknik som jag själv inte visste var teknik som jag har lärt mig i denna kurs. För jag har också bara anset att teknik det är när man kan plocka sönder en dator och använda sig av det. Men efter Anna-Stinas föreläsning så belyste hon mycket som var teknik som man inte tidigare hade reflekterat över, detta anser jag är viktigt att belysa för eleverna och utforska det tillsammans. Ginner & Mattson (1996) menar att teknik kan anses vara en lösning på ett problem som människan haft. Ett annat sätt att se på teknik är att teknik är allt människan sätter mellan sig och naturen, samt kunskaperna och erfarenheterna som kommer härifrån. ”Tekniken arbetar med att lösa praktiska problem och där huvudfrågan är hur få det att fungera?” (Ginner & Mattson 1996, 26).

Teknik i Förskolan

Jag tycker att i förskolan är man bättre på att experimentera och ta reda på olika saker och ta tillvara på barnens frågor när det sker än i skolan. I förskolan känns det som om pedagogerna tillsammans med barnen utforskar och samtalar mer. Vilket jag tycker man ska försöka med i skolan också. I jämförelse med skolan tycker jag att förskolan har ett mer fokus på att låta barnen upptäcka och lära med hjälpa av teknik. Ofta blir barnen lämnad ensamma utan någon vuxens närvaro. I skolan är dessa tillfällen färre till antalet men mer organiserade, planerade med en tanke för att nå ett förbestämt mål. Båda verksamheterna kanske skulle ta del av varandra och finna en gemensam lösning. Jag anser att förskolan och skolan har ett större behov av samarbete mellan förskolan och skolan.

På förskolan kan mycket av det vardagliga materialet användas till ett tekniktänkande. Jag anser att det finns mycket teknikmaterial så som klossar, kapplastavar, skruvar, spikar och brödrostar. Att använda sig av kapplastavar för att exempelvis bygga ett så högt torn som möjligt kan vara en teknik bara i det och mycket av Montessori materialet är så att barnen få möjlighet i att konstruera, bygga och upptäcka med mera. Tekniken är även synlig i utemiljön bland spadar, hinkar, gungor, cyklar och pulkor. Barnen på förskolan har stor möjlighet att experimentera och testa sig fram med hjälp av många olika material. Så gott som allt material finns lättåtkomligt och barnen kan själva välja när de vill arbeta med de olika sakerna. Ginner och Mattsson (1996) tar upp ett exempel på när elever få använda sig av pappersrullar för att bygga ett torn. Författarna lyfter även att teknikundervisningen skall ge eleverna en tilltro till sin förmåga att finna en lösning på ett tekniskt problem. Detta anser jag att man även skall arbeta med i förskolan, det är viktigt att barnen får en tilltro till sig själva för att våga utforska tekniken och naturens möjligheter. Läroplanen för förskolan (Lpfö98) lyfter att förskolan skall erbjuda barnen en miljö som stimulerar och utmanar samt lockat till aktivitet. Förskolan skall även utveckla barnen till att kommunicera om olika områden samt lärandet till såsom att forma, konstruera och dra nytta av olika material och teknik. I Lpfö98 skall förskolan sträva efter att varje barn i utveckling och lärande ”utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker” (lärarförbundet, 2006, s 31).

På min fältstudieplats i förskolan så har de pratat om vad man använde förr för tekniska hjälpmedel, de har kort uppsatta där eleverna kan titta och reflektera över.





De pratar om tekniken och vilka tekniska hjälpmedel som finns och i montessori materialet finns mycket :)


Här får barnen se och testa på hur olika tekniska hjälpmedel man kan använda sig av för att till exempel, hälla vatten.




Här får barnen använda sig av olika material för att bygga och konstruera :)

Jag tycker att tekniken ska ses som ett ämne som är roligt och intressant och är en del av förskolan och kan tillämpas på många olika sätt både inomhus och utomhus för att utveckla en nyfikenhet hos barnen. Jag anser även att det är viktigt att vi benämner vad som kan vara teknik och der det ur olika perspektiv exempelvis vardagstekniken som kan var att bytta en lampa till med den avancerade tekniken. Pedagogerna i tidiga åldrar tar ofta inte in datorn i undervisningen vilket kan bero på att de är rädda för tekniken och känner sig osäkra att ta till sig ny kunskap. En anledning kan vara att de inte ser datorn som ett hjälpmedel utan mer som ett hinder. Författarna Ginner & Mattsson (1996) skriver att datorn har kommit att genomsyra många former av mänsklig verksamhet samt att vi är i en samhällsförändring som är orsakad av det tekniska systemet. Jag anser att det är viktigt att använda sig av datorer i undervisningen för att det är en viktig del i vårt samhälle och framtid. De olika tekniska systemen kan få olika konsekvenser i framtiden, men samtidigt går den tekniska utvecklingen framåt vilket gör att man kan förespå konsekvenserna inom tekniken.

Jag anser att man både i skolan och i förskolan ska göra olika studiebesök så att barnen/eleverna får se hur saker och ting fungerar. Detta menar Ginner och Matsson (2009) är nyttigt för elever då de genom sådana studiebesök lättare kan förstå hur de ting vi har omkring oss faktiskt fungerar. Jag kan se att förskolan använder sig mycket av samhället som resurs i deras arbete med teknik och att de även tar hänsyn till barnens tankar och idéer, vilket är bra för att gynna barnens intresse för teknik. Jag anser att det är bra att man utnyttjar resurserna omkring verksamheten. Tekniken blir då säkert mer meningsfull för barnen då de lättare kan koppla det till tidiga erfarenheter. Jag tycker även att de kanske skulle kunna arbeta med olika teman och då få in tekniken och då gå runt på skolan eller i klassrummet där barnen/eleverna får upptäcka vad som är teknik. Men även att tekniken som datorer används i undervisningen så att det inte bara finns där utan även används. Enligt läroplanen för förskolan (Lpfö98), samt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklass och fritidshem (Lpo94) ska barn på ett lekfullt sätt få bekanta sig med tekniken och få ett naturligt förhållningssätt till den. De ska få pröva sig fram och experimentera samt utveckla en teknisk förståelse för att leva i dagens samhälle och utnyttja dess resurser.

”Genom att eleverna tidigt blir bekanta med tekniken, genom att de får lära sig hur tekniken fungerar, kan man motverka att det uppstår en klyfta mellan allmänhet och experter. Lika viktigt är att eleverna blir medvetna om de hot mot miljön och människor som vi står inför idag. De kan då själva komma att lämna bidrag till ett humanare och miljövänligare tekniksamhälle” (Ginner & Mattsson 1996, s. 87).

Referenser
Ginner, T. & Mattson, G. (red) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Lärarförbundet. (2006). (Lpo94, Lpfö98) Lärarens handbok. Solna: Lärarförbundet.

Skolverket. (2008). Kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes

Kramar Anna-Maria :)