Teknik i skolan
Som jag skrivit i ett tidigare inlägg så ser jag relativt mycket naturvetenskap i skolan. På min fältstudieplats har de för tillfället talat om jordens uppkomst och kommit in på de olika planeterna. Naturorienterade ämnen är något som finns med på schemat varje vecka. Teknik däremot är något som jag oftast inte kommer in i schemat förrän i högstadiet. Dock kan ju vissa lärare ta in tekniken i skolans undervisning. Jag anser att detta kan bero på lärarnas förhållningssätt till tekniken i skolan. Flera lärare jag talat med ser inte vikten i tekniken. Enligt vissa lärare hör exempelvis konstruktion hemma i fritidshemmet. Jag tror även att vissa lärare har svårt att veta vad som är teknik och skillnaden på vad som är teknik och vad som är naturvetenskap. Sjöberg (2000) beskriver skillnaden mellan dessa två ämnen. De är sammanlänkande men naturvetenskapen kan ses som ”veta varför” något är som det är medan tekniken kan ses som att ”veta hur” något fungerar. Jag har fortfarande svårt att alltid kunna urskilja ämnena åt men jag börjar bli ganska säker. Jag tror att många lärare i både förskolan och skolan behöver få de två begreppen förklarade för att kunna urskilja och introducera tekniken. På min fältstudie ser de naturvetenskapliga experiment som teknik.
De tekniska material som jag sett på skolan är en elektroniklåda, där eleverna kan koppla olika strömkretsar. Min handledare hade inte använd den på ett tag, men jag antar att igen annan på skolan har gjort det på ett tag heller då batterierna var fulla av batterisyra. Jag tycker at det är mycket bra att skolan har så mycket naturvetenskap och experiment men det är synd att inte tekniken tillvaratas i större utsträckning.
Datorn är en teknisk uppfinning som ändvänds i skolorna dock i alldeles för liten utsträckning. I de yngre åldrarna i skolan och i förskolan används datorn för att spela olika lärospel och som en skrivmaskin. Men möjligheterna med datorn är många och borde utnyttjas i oftare än den gör idag. Ta vara på de elevernas kunskaper om datorn och introducera de olika aspekterna av datorn för de som inte har lika stor kunskap om den. Ginner och Matsson (1996) ställer sig frågan ”vad vi kan lära oss av hackers?” Varför kan vi pedagoger inte använda de elever som kan och är intresserade av datorn för att förklara dess innehåll för de andra eleverna. Detta är något som jag sett då och då i skolan. Det har det varit äldre elever som lärt yngre elever att skriva på word. Varför inte gå utanför skivandet och dataspelandet genom lärospel.
Teknik i förskolan
När jag undersökte matematikmaterialet i förskolan kom jag fram till att även teknik och matematik kan smälta in i varandra, detta genom konstruktionen som både innehåller matematik samt teknik. Hela avdelningen är fylld med olika konstruktionsmaterial så som lego, kapplastavar, stora kuddar, kulbana och flera ovanligare material som barnen kan konstruera med. Pedagogerna tar vara på de olika konstruktionsmöjligheterna och låter barnen få olika bygguppdrag. Barnen fick exempelvis uppdrag att bygga en pulkabacke med kantigt material. Det här övar barnens förmåga att tänka tekniskt. Sjöberg (2000) skriver att pojkar och flickor har näst intill lika mycket erfarenhet av ny teknologi dock är det nästan enbart pojkar som uppger att de har öppnat en kloka, radio, dator med mera för att ta reda på hur de fungerar. Jag tycker att förskolan och skolan har en viktig del i att göra alla intresserade av tekniken. Ett bra och intressant sätt att göra detta är att öppna upp olika tekniska saker. Det är något som pedagogerna gjort på avdelningen någon gång då och då (kanske vart annat år) men jag vill se mer utav det i både förskolan samt skolan. Ginner och Mattsson (1996) skriver att det är viktigt att elever skall bli bekanta med tekniken för att motverka att en klyfta blidas mellan allmänheten och experterna. Genom att undersök hur olika tekniska föremål fungerar kan barn och elever få en insikt i all den teknik som finns omkring dem. På förskolan finns inget specifikt elektriskt teknikmaterial vilket jag tycker är synd. Jag anser att man kanske inte nödvändigtvis behöver det utan istället använda den teknik som drivs av elektricitet.
onsdag 2 juni 2010
tisdag 1 juni 2010
Naturvetenskap och matematik
Som jag har nämnt tidigare så arbetar förskolan där jag hade min VFU mycket med matematik och naturvetenskap. När jag observerade det material som fanns på förskolan hittade jag påsar med uppgifter för barnen. Materialet fanns för barnen på avdelningen med 3-5 åringar och pedagogerna arbetar med det ute i skogen. Jag lägger ut några bilder på materialet för tat ge er idéer. Själv tycker jag att materialet är bra då det är både matematik och naturvetenskap tillsammans. Barnen måste använda sig av naturen för att lösa den matematiksa uppgiften. När jag har varit ute med barnen i skogen har de haft jätteroligt med dessa uppgifter. De går även att använda på gården om det finns tillgång till lite skog.
Här kommer bilderna:
Hoppas att dessa bilder kan bidra med lite idéer till hur man kan arbeta med naturvetenskap integrerat med andra ämnen. Ha det bra!
Teknik på förskolan och skolan.
Teknik på förskola och skola
När jag har varit ute på förskolan och skolan har jag uppmärksammat mer teknik på förskolan än på skolan. Detta kanske beror på att materialet på förskolan är synligt för samtliga, medan det på skolan plockas undan i diverse förråd.
På förskolan har de ett rum som är till för de äldsta barnen på avdelningen (de är en åldersblandad avdelning). I det rummet finns en del där de kan bygga med diverse redskap som; duplo, runda träklossar, toalettpappersrullar och kaplastavar. Jag har sett barnen konstruera allt från höga torn till byggnader som hus och slott. I den andra delen av rummet kan barnen välja att pussla, arbeta med pärplattor, måla eller tillverka halsband. På förskolan finns det även ett rum där de kan bygga med lego, vilket uppskattas mycket av barnen.
Jag kan inte påstå att jag hittat mycket teknikmaterial på skolan. Vid ett tillfälle fick eleverna konstruera ljusstakar av lera, vilket blev någon form av konstruktion. Detta var väldigt uppskattat av eleverna. Hur ska man forma leran för att det ska likna en ljusstake? Vad fungerar? Vad fungerar inte?
Jag tycker att det är sällan som eleverna arbetar med just teknik på skolan, medan jag kan se det utövas mer på förskolan. Vad detta kommer sig har jag ingen aning om, men jag kan tycka att tekniken faller i skugga på skolan. Beror det på att skolorna saknar kompetensen för att arbeta med teknik?
Teknik anser jag är ett viktigt ämne och det får oss att arbeta på många olika sätt. Jag minns när jag på högstadiet fick bygga en bil med hjälp av bl.a. aluminiumburkar. I efterhand kan jag se hur ämnesintegrerat arbete det var. Jag tror även att det är på detta sätt vi ska arbeta, integrera flera ämnen i ett.
När jag har varit ute på förskolan och skolan har jag uppmärksammat mer teknik på förskolan än på skolan. Detta kanske beror på att materialet på förskolan är synligt för samtliga, medan det på skolan plockas undan i diverse förråd.
På förskolan har de ett rum som är till för de äldsta barnen på avdelningen (de är en åldersblandad avdelning). I det rummet finns en del där de kan bygga med diverse redskap som; duplo, runda träklossar, toalettpappersrullar och kaplastavar. Jag har sett barnen konstruera allt från höga torn till byggnader som hus och slott. I den andra delen av rummet kan barnen välja att pussla, arbeta med pärplattor, måla eller tillverka halsband. På förskolan finns det även ett rum där de kan bygga med lego, vilket uppskattas mycket av barnen.
Jag kan inte påstå att jag hittat mycket teknikmaterial på skolan. Vid ett tillfälle fick eleverna konstruera ljusstakar av lera, vilket blev någon form av konstruktion. Detta var väldigt uppskattat av eleverna. Hur ska man forma leran för att det ska likna en ljusstake? Vad fungerar? Vad fungerar inte?
Jag tycker att det är sällan som eleverna arbetar med just teknik på skolan, medan jag kan se det utövas mer på förskolan. Vad detta kommer sig har jag ingen aning om, men jag kan tycka att tekniken faller i skugga på skolan. Beror det på att skolorna saknar kompetensen för att arbeta med teknik?
Teknik anser jag är ett viktigt ämne och det får oss att arbeta på många olika sätt. Jag minns när jag på högstadiet fick bygga en bil med hjälp av bl.a. aluminiumburkar. I efterhand kan jag se hur ämnesintegrerat arbete det var. Jag tror även att det är på detta sätt vi ska arbeta, integrera flera ämnen i ett.
Tekniken i förskolan och skolan
Jag hade min verksamhetsförlagda utbildning på en förskola som inriktar sig mycket på naturvetenskap och matematik. Detta tycker jag märktes då jag undersökte vilket teknikmaterial förskolan hade. När jag frågade en av pedagogerna om vad de hade för teknikmaterial svarade hon att det är svårt att utläsa vad som är specifikt teknikmaterial. Vi gick runt på förskolan och tittade och vi hittade bland annat mycket teknik i bygg- och konstruktionsrummet. Även i lekhallen använder sig barnen av teknik då de bygger borgar med stora kuddar. Vid bygget av borgarna får barnen prova sig fram till olika sätt att bygga på för att det ska vara så hållbart som möjligt.
På förskolan finns även en slags ljuskrona. Efter att ha samtalat om ljuskronan med pedagogen som visade mig den så förstod jag att de inte hade arbetat med den utan att den mest hängde där som prydnad. Hon uttryckte sig som så att det var en trend inom förskolan att ha sådana ljuskronor nu. Men det jag ifrågasätter då är varför de inte introducerar den för barnen eller arbetar med den? Annan teknik som barnen tränar är till exempel vid matsituationerna då de ska hålla besticken och dela maten med hjälp av dem. Det krävs en viss teknik för att klara av det och övning ger färdighet.
Min verksamhetsförlagda utbildning i skolan hade jag i en årskurs 1. mycket av undervisningen hade fokus på matematiken och läs- och skriv. På skolan har pedagogerna ett litet bibliotek där de samlar böcker som har med ämnena att göra. På teknikhyllan fanns det inte så många lärarhandledningar men de som fanns var rika med idéer om experiment som pedagogen kan göra med eleverna. Från tidigare VFU-perioder på denna skola så vet jag även att de arbetar med NTA som står för Naturvetenskap och Teknik för Alla. Då får skolan låna hem lådor som är fulla med övningar, experiment och handledning för barnen. Då jag medverkade på en sådan lektion var fokus mer på naturvetenskap och om vattnets tre faser; fast, flytande och gasform. Jag bad pedagogerna om att få titta i en sådan låda men ingen av dem hade riktigt koll på vart de var. Till sist fick jag reda på att de stod i källaren till gymnastiksalen. Varför står de där var min första tanke och det är något som jag ännu idag inte har fått svar på.
Reflektioner
Av mina erfarenheter från både förskolan och skolan så drar jag slutsatsen att pedagoger inte lägger lika mycket fokus på tekniken i undervisningen som de kanske borde. Har ni upplevt samma sak?
Jag har även funderat lite kring det här med trender inom förskolan. Är det någon mer än jag som har märkt att förskolorna har material som är ”inne” just nu men som de inte utnyttjar? Vad tror ni det kommer sig och har ni sett några andra trender? Vad finns det för för- och nackdelar? Jag kan se en fördel med dessa trender och det är om pedagogerna arbetar medvetet med materialet. Den fördel som jag kan se är att materialet förnyas på förskolan. Pedagogerna blir inte kvar i samma rutiner som de alltid haft och jag tror att det gynnar barnen om de får nytt material ibland som de kan undersöka och utforska.
På förskolan finns även en slags ljuskrona. Efter att ha samtalat om ljuskronan med pedagogen som visade mig den så förstod jag att de inte hade arbetat med den utan att den mest hängde där som prydnad. Hon uttryckte sig som så att det var en trend inom förskolan att ha sådana ljuskronor nu. Men det jag ifrågasätter då är varför de inte introducerar den för barnen eller arbetar med den? Annan teknik som barnen tränar är till exempel vid matsituationerna då de ska hålla besticken och dela maten med hjälp av dem. Det krävs en viss teknik för att klara av det och övning ger färdighet.
Min verksamhetsförlagda utbildning i skolan hade jag i en årskurs 1. mycket av undervisningen hade fokus på matematiken och läs- och skriv. På skolan har pedagogerna ett litet bibliotek där de samlar böcker som har med ämnena att göra. På teknikhyllan fanns det inte så många lärarhandledningar men de som fanns var rika med idéer om experiment som pedagogen kan göra med eleverna. Från tidigare VFU-perioder på denna skola så vet jag även att de arbetar med NTA som står för Naturvetenskap och Teknik för Alla. Då får skolan låna hem lådor som är fulla med övningar, experiment och handledning för barnen. Då jag medverkade på en sådan lektion var fokus mer på naturvetenskap och om vattnets tre faser; fast, flytande och gasform. Jag bad pedagogerna om att få titta i en sådan låda men ingen av dem hade riktigt koll på vart de var. Till sist fick jag reda på att de stod i källaren till gymnastiksalen. Varför står de där var min första tanke och det är något som jag ännu idag inte har fått svar på.
Reflektioner
Av mina erfarenheter från både förskolan och skolan så drar jag slutsatsen att pedagoger inte lägger lika mycket fokus på tekniken i undervisningen som de kanske borde. Har ni upplevt samma sak?
Jag har även funderat lite kring det här med trender inom förskolan. Är det någon mer än jag som har märkt att förskolorna har material som är ”inne” just nu men som de inte utnyttjar? Vad tror ni det kommer sig och har ni sett några andra trender? Vad finns det för för- och nackdelar? Jag kan se en fördel med dessa trender och det är om pedagogerna arbetar medvetet med materialet. Den fördel som jag kan se är att materialet förnyas på förskolan. Pedagogerna blir inte kvar i samma rutiner som de alltid haft och jag tror att det gynnar barnen om de får nytt material ibland som de kan undersöka och utforska.
måndag 31 maj 2010
Ett kretslopp
När jag var och besökte en annan avdelning på förskolan jag gjort min fältstudie på fick jag höra om ett slags kretslopp som kan symbolisera jordens kretslopp. Detta är något som Jenny tidigare skrivit i bloggen. Det som var annorlunda med det kretslopp som jag såg var att det har varit fullt fungerande i ungefär sex år. Det påvisar att det verkligen fungerar att endast jord, vatten och växter behövs för ett fungerande kretslopp. Pedagogerna hade även i lite lecakulor i detta kretslopp. Något som pedagogerna även gjorde var att låta barnen lägga i olika sorters växter i kretsloppsburken. De tjockbladiga växtera dog och möglade relativt snabbt blev slutsatsen något som barnen fick se med sina egna ögon. Elfström m.fl. (2008) menar att det är viktigt att låta barnen få uppleva, upptäcka och experimentera själva, vilket är något som pedagogerna lät barnen göra när de skapade kretsloppet.
Under åren som har gått har kretsloppet fallit i marken flera gånger vilket medfört att insidorna är väldigt jordiga som ni kan se på bilden nedan. Tyvärr har detta fantasiska och konkreta experiment blivit bortglömt på förskolan, både av pedagoger och barn. Bruken har hamnat i ett hörn på avdelningen, den syns och då och då kommer barn och frågar vad det är för något. Pedagogerna svarar när frågan ställs men jag tycket att de borde ta vara på kretsloppets lärande funktioner på ett bättre sätt. Varför inte ta fram kretsloppet åtminstone en gång per år för att tala om det och låta barnen få en större förståelse för det varje gång de talar om det, kanske rent utav starta ett något mindre kretslopp varje år. På så vis får barnen se växternas och kretsloppets utveckling i steg under en lång tid. Wickman och Persson (2008) skriver att naturvetenskapen skall finnas i användbara sammanhang för att bli meningsfull. När inte ”burken” ses som något viktigt av pedagogerna tror jag att barnen inte ser meningen med den och får därför inte förståelse över varför burken med jord alltid står i hörnet av rummet. Wickman och Persson (2008) poängterar även vikten av att koppla naturveteskapliga begrepp till barnens vardag något som jag samstämmer med. Genom att ta upp begrepp så som atmosfär samt kretslopp även för de yngre barnen kan de i alla fall få en viss förståelse för begreppen som sedan kommer att byggas på under skoltiden.
Hälsningar Rebecca
torsdag 27 maj 2010
Sammanfattning utifrån min lektion och samling jag hade för ett tag sen :)
Hejsan !
Här kommer en kort sammanfattning utifrån min lektion i skolan och från samlingen i förskolan. Jag började ha min lektion i skolan, när eleverna kom till mig var de mycket intresserade och nyfikna på vad vi skulle göra :)
Miljön
MItt material
Under lektionen
Jag tycker att miljön var viktig för att skapa spänning och intresse. själva lektionen gick bra och eleverna var delaktiga och hade många frågor. De fick gå runt solen och höll i jorden, ett år har paserat. Jag gjorde detta för att försöka göra det tydligt och konkret för eleverna. Eleverna hade många funderingar och tankar som de ville ha svar på, detta anser jag belyser vikten av att man som pedagog har med sig ämneskunskapen så att man kan förklara och för att kunna se vad de ger uttryck för. efteråt fick eleverna måla en dag och natt bild! På skolan så målade eleverna vad de gjorde på dagen och vad de gjorde på natten på förskolan så målade barnen en bild av hur natt och dag uppstod. det jag kände efteråt var att lektionen var på deras nivå och med hjälp av konkret material kunde det bli lite mer tydligt för både eleverna och barnen hur dag och natt uppstod.
På förskolan hade vi planerat samma lektion med barnen som vi hade på skolan. Förskolebarnen var mycket duktiga. en reflektion utifrån mig var att på förskolan blev det mer en dialog mellan mig och barnen och i skolan var det mer jag som pratade. jag kännde att det var givande när vi samtalade och barnen blev mer delaktiga i samlingen. Kankse var det så att barnen var mer vanna att samtala än utifrån det klimatet som är i skolan eller så var det jag som blev mer säkrare på mig själv och vågade släppa "manuset" och samtala med barnen. Så jag kännde att barnen fick ut mer av lektionen än eleverna. detta tycker jag belyser vikten av att man reflekterar över siig själv som pedagog och sin undervisningen och utvecklar det!
Några av förskolebarnens teckningar :
Lektion planeringern:
Mål att uppnå i grundskolan
Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola:
•Känner till och förstår de grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska (…) kunskapsområdena. (Lärarförbundet, 2006, s. 15)
Konkreta mål
•Eleven ska skapa sig en förståelse för att jorden snurrar runt solen.
•Eleven ska skapa sig en förståelse för att jorden snurrar runt sin egen axel.
Kursplan för de naturorienterande ämnena
Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnarna sträva efter att eleven tilltror och utvecklar sin förmåga att se mönster och strukturer som gör världen begriplig samt stärker denna förmåga genom muntlig, skriftlig och undersökande verksamhet. (Skolverket, 2008, s 48).
Genomförande
•Samla barngruppen. Pedagogen introducerar miljön. Mörkerlagt rum där solen gestaltas som en lampa i mitten av klassrummet. Jorden är en fotboll där vi har markerat var Sverige ligger.
•Förklara jordens storlek relaterat till solens storlek.
•Förklara natt och dag. Jorden snurrar ett varv runt sin egen axel, ett dygn. Med hjälp av andra länder på jorden kan vi visa att det är dag i Sverige men t.ex. natt i Kina.
•När vi ser att jorden går ner så är det jorden som snurrar bort från solen.
•Årstiderna – jorden snurrar ett varv runt solen. ”Tänk på jordaxeln”.
Att arbeta med fenomenet dag och natt har varit lärrorikt och intressant :)
Kramar Anna-Maria
Här kommer en kort sammanfattning utifrån min lektion i skolan och från samlingen i förskolan. Jag började ha min lektion i skolan, när eleverna kom till mig var de mycket intresserade och nyfikna på vad vi skulle göra :)
Miljön
MItt material
Under lektionen
Jag tycker att miljön var viktig för att skapa spänning och intresse. själva lektionen gick bra och eleverna var delaktiga och hade många frågor. De fick gå runt solen och höll i jorden, ett år har paserat. Jag gjorde detta för att försöka göra det tydligt och konkret för eleverna. Eleverna hade många funderingar och tankar som de ville ha svar på, detta anser jag belyser vikten av att man som pedagog har med sig ämneskunskapen så att man kan förklara och för att kunna se vad de ger uttryck för. efteråt fick eleverna måla en dag och natt bild! På skolan så målade eleverna vad de gjorde på dagen och vad de gjorde på natten på förskolan så målade barnen en bild av hur natt och dag uppstod. det jag kände efteråt var att lektionen var på deras nivå och med hjälp av konkret material kunde det bli lite mer tydligt för både eleverna och barnen hur dag och natt uppstod.
På förskolan hade vi planerat samma lektion med barnen som vi hade på skolan. Förskolebarnen var mycket duktiga. en reflektion utifrån mig var att på förskolan blev det mer en dialog mellan mig och barnen och i skolan var det mer jag som pratade. jag kännde att det var givande när vi samtalade och barnen blev mer delaktiga i samlingen. Kankse var det så att barnen var mer vanna att samtala än utifrån det klimatet som är i skolan eller så var det jag som blev mer säkrare på mig själv och vågade släppa "manuset" och samtala med barnen. Så jag kännde att barnen fick ut mer av lektionen än eleverna. detta tycker jag belyser vikten av att man reflekterar över siig själv som pedagog och sin undervisningen och utvecklar det!
Några av förskolebarnens teckningar :
Lektion planeringern:
Mål att uppnå i grundskolan
Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola:
•Känner till och förstår de grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska (…) kunskapsområdena. (Lärarförbundet, 2006, s. 15)
Konkreta mål
•Eleven ska skapa sig en förståelse för att jorden snurrar runt solen.
•Eleven ska skapa sig en förståelse för att jorden snurrar runt sin egen axel.
Kursplan för de naturorienterande ämnena
Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnarna sträva efter att eleven tilltror och utvecklar sin förmåga att se mönster och strukturer som gör världen begriplig samt stärker denna förmåga genom muntlig, skriftlig och undersökande verksamhet. (Skolverket, 2008, s 48).
Genomförande
•Samla barngruppen. Pedagogen introducerar miljön. Mörkerlagt rum där solen gestaltas som en lampa i mitten av klassrummet. Jorden är en fotboll där vi har markerat var Sverige ligger.
•Förklara jordens storlek relaterat till solens storlek.
•Förklara natt och dag. Jorden snurrar ett varv runt sin egen axel, ett dygn. Med hjälp av andra länder på jorden kan vi visa att det är dag i Sverige men t.ex. natt i Kina.
•När vi ser att jorden går ner så är det jorden som snurrar bort från solen.
•Årstiderna – jorden snurrar ett varv runt solen. ”Tänk på jordaxeln”.
Att arbeta med fenomenet dag och natt har varit lärrorikt och intressant :)
Kramar Anna-Maria
Balthazar !!
Hej bloggen, den 26 maj var vi på besök på Balthazar !
Det var en mycket lärorik och givande dag tycker vi. De hade underbara miljöer som verkligen var intresseväckande och verkligen gjorde så att man blev nyfiken och ville lära mer. När vi kom dit fick vi testa på och experimentera själva, man kunde uppleva med alla sinnen genom att gå igenom en tunnel:
Här e jag vid tunneln ;)
Här e vi inne i tunneln !
Magiskt <3
De hade ett rymdrum där de fokuserade på temat universum- bland kometer och stjärnor, solsystemet, stjärnbilderna.
De hade ett rum med matematik: där man kunde bygga en pyramid, geometri, logiskt tänkande, problemlösning, matteskatten med mera.
Maria, jenny och rebecca :)
Man kunde lära sig mer om människokroppen: hjärtats slag, uppbyggnad, man kunde ta sin egen puls. De hade även om smart energi och tenikknuff för förskolan.
Rebecca tar sin puls :)
Jenny ;)
Vi tycker att det var mycket givande att få testa och uppleva olika saker samt att man fick experimentera sig fram. Genom att använda sig av alla sinnen och konkret material tycker vi att det blir tydligt för barnen och eleverna hur saker och ting fungerar. Under förmiddagen var vi med i en grupp där de först pratade om energi och därefter skulle eleverna bygga en bil och för att få den att åka så fick eleverna genom olika kraftverk ladda batteriet så att bilen skulle kunna åka! (Kraftverken var sol, vind och vatten) Materialet de använde sig av var lego, vilket gjorde det tydligt och konkret för eleverna hur tillexempel ett kraftverk fungerade. Pedagogerna på Balthazar tyckte att med hjälp av lego kunde man tydligt förklara för eleverna hur saker och ting fungerar och de kan med hjälp av legot testa sig fram och experimentera och konstruera. Eleverna var delaktiga och intresserade och testade sig fram. En kommentar från en av eleverna när vi tittade på de olika kraftverken var att: - tänkt vad häftigt att det fungerar så i verkligheten!
En reflektion utifrån oss var att flickorna tog det lite lugnare i sina konstruktioner och tänkte mycket och försökte att bygga av den bilen som var färdig medan pojkarna körde på och testade sig fram. Detta anser vi är viktigt att tänka och reflektera över på som pedagog. Vi tyckte att under den här delen så använde sig pedagogerna av både det teoretiska och kopplade samman det med det praktiska :)
Vattenkraftverk
Vindkraftverk
I den andra delen på förmiddagen så skulle eleverna bygga genom samarbete två och två var sitt vindkraftverk. De skulle vara framtidens ingenjörer :) Därefter när de var klara skulle de mäta hur mycket ström de fick ut med hjälp av en voltmeter. Till deras hjälp hade de olika material, de fick först ställa hypoteser så som hur många vingar tror ni att det behövs? Vilken form ska vingarna ha med mera. Även här så gick flickorna mer in på designen medan pojkarna ville snabbt vara klara och testa sina konstruktioner. Efteråt reflekterade de över hur de bästa vindkraftverket ska vara, vad som behövs, vilken vinkel ska bladen ha och så vidare.
Ett av elevernas lösningar :)
Under eftermiddagen testade vi lite själva samt var med på Engelskan de hade (English House), helt otroligt bra! Var verkligen en upplevelse :) Därefter fick vi ta del av deras temalådor, de hade många olika så som: kemi och miljö, konstruktion, elektricitet, ljud och ljus, rymden, magnetism, julens kemi, vatten-vind-energi, papperstillverkning, människokroppen med experiment om hjärta, kärl och lungor samt experimentlåda för förskolan med blandade experiment på olika teman. Vi tyckte att dessa lådor var mycket bra och till en hjälp i arbetet med barn/elever. Det var bra att det på varje sida i boken som följde med i temalådorna innehöll både ett experiment, en förklaring samt hur man kunde utveckla detta. Väldigt bra tror vi för då har man både en förklaring (det teoretiska) samt det praktiska som man kan belysa med barn/elever.
Vi tycker att det verkligen har varit en givande dag med många intryck. Det har varit bra att få uppleva och ta del av deras verksamhet och samtala med pedagogerna hur man kan ta till vara på denna möjlighet att använda sig av Balthazar som en ressurs till skolan. En reflektion utifrån oss var att tänk om man kunde skapa sådana här miljöer på förskolan och skolan där barn och elever kunde få utforska och uppleva med alla deras sinnen. Undra vilket lärande som skulle kunna ske… Vi ska utnyttja elevernas kunskaper istället för att pressa in kunskaper som de inte har någon nytta, förståelse för.
”Jag hör och jag glömmer, Jag ser och jag minns, Jag gör och jag förstår” (Konfucius, 555f.kr – 479 f.kr).
Det var en mycket lärorik och givande dag tycker vi. De hade underbara miljöer som verkligen var intresseväckande och verkligen gjorde så att man blev nyfiken och ville lära mer. När vi kom dit fick vi testa på och experimentera själva, man kunde uppleva med alla sinnen genom att gå igenom en tunnel:
Här e jag vid tunneln ;)
Här e vi inne i tunneln !
Magiskt <3
De hade ett rymdrum där de fokuserade på temat universum- bland kometer och stjärnor, solsystemet, stjärnbilderna.
De hade ett rum med matematik: där man kunde bygga en pyramid, geometri, logiskt tänkande, problemlösning, matteskatten med mera.
Maria, jenny och rebecca :)
Man kunde lära sig mer om människokroppen: hjärtats slag, uppbyggnad, man kunde ta sin egen puls. De hade även om smart energi och tenikknuff för förskolan.
Rebecca tar sin puls :)
Jenny ;)
Vi tycker att det var mycket givande att få testa och uppleva olika saker samt att man fick experimentera sig fram. Genom att använda sig av alla sinnen och konkret material tycker vi att det blir tydligt för barnen och eleverna hur saker och ting fungerar. Under förmiddagen var vi med i en grupp där de först pratade om energi och därefter skulle eleverna bygga en bil och för att få den att åka så fick eleverna genom olika kraftverk ladda batteriet så att bilen skulle kunna åka! (Kraftverken var sol, vind och vatten) Materialet de använde sig av var lego, vilket gjorde det tydligt och konkret för eleverna hur tillexempel ett kraftverk fungerade. Pedagogerna på Balthazar tyckte att med hjälp av lego kunde man tydligt förklara för eleverna hur saker och ting fungerar och de kan med hjälp av legot testa sig fram och experimentera och konstruera. Eleverna var delaktiga och intresserade och testade sig fram. En kommentar från en av eleverna när vi tittade på de olika kraftverken var att: - tänkt vad häftigt att det fungerar så i verkligheten!
En reflektion utifrån oss var att flickorna tog det lite lugnare i sina konstruktioner och tänkte mycket och försökte att bygga av den bilen som var färdig medan pojkarna körde på och testade sig fram. Detta anser vi är viktigt att tänka och reflektera över på som pedagog. Vi tyckte att under den här delen så använde sig pedagogerna av både det teoretiska och kopplade samman det med det praktiska :)
Vattenkraftverk
Vindkraftverk
I den andra delen på förmiddagen så skulle eleverna bygga genom samarbete två och två var sitt vindkraftverk. De skulle vara framtidens ingenjörer :) Därefter när de var klara skulle de mäta hur mycket ström de fick ut med hjälp av en voltmeter. Till deras hjälp hade de olika material, de fick först ställa hypoteser så som hur många vingar tror ni att det behövs? Vilken form ska vingarna ha med mera. Även här så gick flickorna mer in på designen medan pojkarna ville snabbt vara klara och testa sina konstruktioner. Efteråt reflekterade de över hur de bästa vindkraftverket ska vara, vad som behövs, vilken vinkel ska bladen ha och så vidare.
Ett av elevernas lösningar :)
Under eftermiddagen testade vi lite själva samt var med på Engelskan de hade (English House), helt otroligt bra! Var verkligen en upplevelse :) Därefter fick vi ta del av deras temalådor, de hade många olika så som: kemi och miljö, konstruktion, elektricitet, ljud och ljus, rymden, magnetism, julens kemi, vatten-vind-energi, papperstillverkning, människokroppen med experiment om hjärta, kärl och lungor samt experimentlåda för förskolan med blandade experiment på olika teman. Vi tyckte att dessa lådor var mycket bra och till en hjälp i arbetet med barn/elever. Det var bra att det på varje sida i boken som följde med i temalådorna innehöll både ett experiment, en förklaring samt hur man kunde utveckla detta. Väldigt bra tror vi för då har man både en förklaring (det teoretiska) samt det praktiska som man kan belysa med barn/elever.
Vi tycker att det verkligen har varit en givande dag med många intryck. Det har varit bra att få uppleva och ta del av deras verksamhet och samtala med pedagogerna hur man kan ta till vara på denna möjlighet att använda sig av Balthazar som en ressurs till skolan. En reflektion utifrån oss var att tänk om man kunde skapa sådana här miljöer på förskolan och skolan där barn och elever kunde få utforska och uppleva med alla deras sinnen. Undra vilket lärande som skulle kunna ske… Vi ska utnyttja elevernas kunskaper istället för att pressa in kunskaper som de inte har någon nytta, förståelse för.
”Jag hör och jag glömmer, Jag ser och jag minns, Jag gör och jag förstår” (Konfucius, 555f.kr – 479 f.kr).
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)