Hur vi ser på skolans undervisning ur ett etiskt perspektiv
Lärare i tidiga åldrar tar ofta inte in datorn i undervisningen vilket kan bero på att de är rädda för tekniken och känner sig osäkra att ta till sig ny kunskap. En anledning kan vara att de inte ser datorn som ett hjälpmedel utan mer som ett hinder. Författarna Ginner & Mattsson (1996) skriver att datorn har kommit att genomsyra många former av mänsklig verksamhet samt att vi är i en samhällsförändring som är orsakad av det tekniska systemet. Vi anser att det är viktigt att använda sig av datorer i undervisningen för att det är en viktig del i vårt samhälle och framtid. De olika tekniska systemen kan få olika konsekvenser i framtiden, men samtidigt går den tekniska utvecklingen framåt vilket gör att man kan förespå konsekvenserna inom tekniken.
Vi diskuterade vem som bär ansvaret för vår natur och vi menar att alla individer har ett ansvar. Vi ser vikten av att som lärare medvetandegöra för eleverna hur deras handlingar påverkar miljön och vad det kan bli för konsekvenser. Å andra sidan kan det bli ett problem när många människor är inblandade och ingen känner att dess handlingar har någon betydelse i det stora hela - vi ser inte alltid konsekvenserna av att vårt eget handlande. ”Genom att eleverna tidigt blir bekanta med tekniken, genom att de får lära sig hur tekniken fungerar, kan man motverka att det uppstår en klyfta mellan allmänhet och experter. Lika viktigt är att eleverna blir medvetna om de hot mot miljön och människor som vi står inför idag. De kan då själva komma att lämna bidrag till ett humanare och miljövänligare tekniksamhälle” (Ginner & Mattsson 1996, s. 87). Vi är av samma åsikt som Andersson (2008) som menar att man bör hitta en balans mellan en realistisk beskrivning av miljöproblemen men även att alla kan göra något åt det. Vi ser också vikten av att man som pedagog utgår i det lilla som sker i barnens vardag som till exempel vad som händer när man slänger ett bullpapper i naturen.
Ginner och Mattsson (1996) skriver att no-undervisningen upplevs som tråkig för många elever och att datorer används för sällan som hjälpmedel. Ungdomar är medvetna om att nv och teknik ger bättre möjligheter på arbetsmarknaden. Hur kan vi som lärare agera för att få eleverna intresserade? Vi menar, precis som Andersson (2008), att barn bör få positiva natur- och teknikupplevelser redan i tidig ålder för att det sedan ska bli en naturlig del i barnens liv.
Vi diskuterade var vi kan hitta i etiken i våra valda områden (natt och dag samt moln). Vad gäller moln menar vi att vi kan se etik genom att elever upplever dem olika; vissa kanske tycker att mörka moln är hemska medan andra tycker de är fascinerande. Alla tycker olika – det finns inget rätt och fel.
Klaar tog upp på föreläsningen att man som lärare kan använda dagstidningar i undervisningen för att utforma ett aktuellt innehåll där eleverna får inflytande samt att de sannolikt har ett intresse för området, vilket vi tyckte lät som en bra idé.
fredag 26 februari 2010
onsdag 24 februari 2010
Hejhopp!
Förra veckan när jag skulle hyra en film så upptäckte jag att jag verkligen tänkte på naturvetenskap och tekniken.
När jag står i kön så ser jag en mamma och hennes dotter som också ska hyra en film under tiden så studerar flickan en stolpe som de i affären hade virat en ljusslinga runt om. flickan studerar ljusslingan noggrant och efter ett tag säger flickan till mamman: - Mamma, mamma när jag tar i ljusslingan så blir det varmt, varför är det varm? Mamman som var lite stressad pratade bort flickans fråga.Och jag och resten av oss i klassen hade nog tänkt som jag att här kunde man verkligen lyfta tekniken och naturkunskapen och tillsammans med flickan studera och utforska ljusslingan.
Jag tror att många av barns/eleverss frågor försvinner under dagarna och detta belyser vikten av att vara uppmärksam som pedagog och ta till vara på barns/elevers intressen och funderingar och utgå från det i undervisningen/samlingar med mera. Jag tycker att med hjälp av medvetna pedagoger och som kan fånga barns intressen och fånga de situationer i vardagen där det sker, är mycket viktigt! Utgå ifrån barnen/eleverna för att skapa goda lärandetillfällen :)
Att man som pedagog även tar sig tid och leta upp kunskap så att man kan hjälpa barnen/elevera i deras kunskapsökande och tillsammans kan man ju oxå leta kunskap!
Naturkusnkap och teknik finns ju verkligen överallt runt omkring oss!
Liten reflektion utifrån mig, ha d bra så länge :)
// Anna-Maria
När jag står i kön så ser jag en mamma och hennes dotter som också ska hyra en film under tiden så studerar flickan en stolpe som de i affären hade virat en ljusslinga runt om. flickan studerar ljusslingan noggrant och efter ett tag säger flickan till mamman: - Mamma, mamma när jag tar i ljusslingan så blir det varmt, varför är det varm? Mamman som var lite stressad pratade bort flickans fråga.Och jag och resten av oss i klassen hade nog tänkt som jag att här kunde man verkligen lyfta tekniken och naturkunskapen och tillsammans med flickan studera och utforska ljusslingan.
Jag tror att många av barns/eleverss frågor försvinner under dagarna och detta belyser vikten av att vara uppmärksam som pedagog och ta till vara på barns/elevers intressen och funderingar och utgå från det i undervisningen/samlingar med mera. Jag tycker att med hjälp av medvetna pedagoger och som kan fånga barns intressen och fånga de situationer i vardagen där det sker, är mycket viktigt! Utgå ifrån barnen/eleverna för att skapa goda lärandetillfällen :)
Att man som pedagog även tar sig tid och leta upp kunskap så att man kan hjälpa barnen/elevera i deras kunskapsökande och tillsammans kan man ju oxå leta kunskap!
Naturkusnkap och teknik finns ju verkligen överallt runt omkring oss!
Liten reflektion utifrån mig, ha d bra så länge :)
// Anna-Maria
Handledning v. 8
Hejsan bloggen :)
Denna vecka har vi haft handledning och grupparbetet. Vi har arbetat tillsammans med att ta reda på fakta och dylikt för att komma vidare i vår kunskaps utveckling, lånat böcker och tittat i gamla böcker. Under handledningen så passade inte riktigt vår handledare till oss då han inte var inriktad mot vårat fenomen "dag & natt" men vi fick ända ta del av intressant fakta kring fenomenet ljuset.
Det som hade varit det opptimala var om vi kunde fått en handledning som hade hjälp oss vidare i vår utveckling. Men det vi har fokuserat på är att börja med vår kunskap och börjat att ta reda på kunskap om tiden, så här långt har vi kommmit än så länge:
Tid -
Andersson 2008 skriver att Jorden kretsar, som många andra planeter, kring solen i en elliptisk bana. Det tar Jorden lite mer än 365 dygn att färdas ett varv runt solen. Detta kallas ett solår. Ett år har ju vanligen 365 dygn, så för att inte komma i otakt med solåret lägger vi till ett dygn vart fjärde år. Detta året kallas skottår, då har februari 29 dagar istället för 28. Torstensson m.fl. (2000) skriver att Jorden snurrar runt sin osynliga axel på 24 timmar, det vill säga ett dygn. Jordaxeln är en tänkt axel som går från nordpolen genom jordens medelpunkt till sydpolen. Runt den vrider sig jordklotet åt öster. Andersson (2008) menar att det är denna lutning som är orsak till våra årstider. Barnens lexikon (1994) poängterar att när norra halvklotet lutar mot solen får vi sommar. Då är dagarna längre än nätterna. På hösten blir dagarna allt kortare. När norra halvklotet lutar från solen får vi vinter. Dagarna är kortare än nätterna. Sedan blir dagarna allt längre när det blir vår. När vår del av jordklotet är vänd mot solen får vi dag och då är det natt på andra sidan. Andersson (2008) presenterar en undersökning där 40 procent av de intervjuade barnen, i åldern 9-16, anser att jorden stationär, alltså stillastående och inte roterande. Torstensson m.fl (2000) menar att när en plats på jordytan försvinner in i den skugga som täcker halva klotet, tycker man där att solen går ner. När platsen kommer ut ur skuggan, upplevs det som att solen går upp. Under dagen tycks solen röra sig i en bana över himlen från öster till väster; i själva värket är det jorden som vrider sig. Eftersom jorden snurrar åt öster ligger alla platser väster om oss efter oss i dygnstid.
Andersson helhetsyn (2008) menar att förklaringen, till växlingen mellan dag och natt, bygger på att man betraktar jord och sol från en punkt i rymden. Solen sänder ut ljus längs räta linjer, vilket gör att halva vårt klot hela tiden ligger i skugga. Eftersom Jorden roterar runt sin egen axel, ett varv på 24 timmar, upplever man växlingar mellan natt och dag.
Hoppas ni finner läsningen intressan :)
Denna vecka har vi haft handledning och grupparbetet. Vi har arbetat tillsammans med att ta reda på fakta och dylikt för att komma vidare i vår kunskaps utveckling, lånat böcker och tittat i gamla böcker. Under handledningen så passade inte riktigt vår handledare till oss då han inte var inriktad mot vårat fenomen "dag & natt" men vi fick ända ta del av intressant fakta kring fenomenet ljuset.
Det som hade varit det opptimala var om vi kunde fått en handledning som hade hjälp oss vidare i vår utveckling. Men det vi har fokuserat på är att börja med vår kunskap och börjat att ta reda på kunskap om tiden, så här långt har vi kommmit än så länge:
Tid -
Andersson 2008 skriver att Jorden kretsar, som många andra planeter, kring solen i en elliptisk bana. Det tar Jorden lite mer än 365 dygn att färdas ett varv runt solen. Detta kallas ett solår. Ett år har ju vanligen 365 dygn, så för att inte komma i otakt med solåret lägger vi till ett dygn vart fjärde år. Detta året kallas skottår, då har februari 29 dagar istället för 28. Torstensson m.fl. (2000) skriver att Jorden snurrar runt sin osynliga axel på 24 timmar, det vill säga ett dygn. Jordaxeln är en tänkt axel som går från nordpolen genom jordens medelpunkt till sydpolen. Runt den vrider sig jordklotet åt öster. Andersson (2008) menar att det är denna lutning som är orsak till våra årstider. Barnens lexikon (1994) poängterar att när norra halvklotet lutar mot solen får vi sommar. Då är dagarna längre än nätterna. På hösten blir dagarna allt kortare. När norra halvklotet lutar från solen får vi vinter. Dagarna är kortare än nätterna. Sedan blir dagarna allt längre när det blir vår. När vår del av jordklotet är vänd mot solen får vi dag och då är det natt på andra sidan. Andersson (2008) presenterar en undersökning där 40 procent av de intervjuade barnen, i åldern 9-16, anser att jorden stationär, alltså stillastående och inte roterande. Torstensson m.fl (2000) menar att när en plats på jordytan försvinner in i den skugga som täcker halva klotet, tycker man där att solen går ner. När platsen kommer ut ur skuggan, upplevs det som att solen går upp. Under dagen tycks solen röra sig i en bana över himlen från öster till väster; i själva värket är det jorden som vrider sig. Eftersom jorden snurrar åt öster ligger alla platser väster om oss efter oss i dygnstid.
Andersson helhetsyn (2008) menar att förklaringen, till växlingen mellan dag och natt, bygger på att man betraktar jord och sol från en punkt i rymden. Solen sänder ut ljus längs räta linjer, vilket gör att halva vårt klot hela tiden ligger i skugga. Eftersom Jorden roterar runt sin egen axel, ett varv på 24 timmar, upplever man växlingar mellan natt och dag.
Hoppas ni finner läsningen intressan :)
måndag 15 februari 2010
Kort sammanfattning av handledningstillfälle 1
Vi ska skaffa oss fördjupade ämneskunskaper som är kopplade till det naturvetenskapliga fenomenet "Dag och Natt". De kunskaper vi ska införskaffa oss ska beröra dessa områden:
- Tid - vad är tid? Något som människan har skapat sig en föreställning om? Finns dåtid/ nutid? Fördjupade kunksper om dygn, vecka, månad, årstider (teknik: kalender)
- Ljus - vad är ljus? olika sorters ljus, vart kommer ljuset ifrån? Liv: fotosyntes (teknik: hur fick man ljus förr?)
- Värme - vad är värme? Hur skapas värme? klilmat och molnbildning,
Denna kunskap ska vi använda oss av i vårt fortsatta arbete för att kunna formulera intervjufrågor och en lektionsplanering. Dessa ämneskunskaper kommer även att examineras vid den muntliga framställningen den 26/4 respektive 29/4.
Ha det bra!
torsdag 11 februari 2010
Naturvetenskapligt fenomen
Vårt valda undervisningstema är det naturvetenskapliga fenomenet " Dag och Natt".
måndag 8 februari 2010
gruppens seminarium :)
Litteraturseminarium ”utgångspunkter i undervisningen”
Yoon och Onchwari (2006) lyfter att många lärare saknar tillit till sin förmåga när det kommer till undervisning i naturvetenskap. Lärare får lära sig vad de ska lära ut och inte hur de ska lära ut. Författarna menar att det är viktigt att veta hur de ska lära ut. Den traditionella undervisningen i naturvetenskap har förändrats från att memorera fakta till att praktisera ämnet. Ginner och Mattsson (1996) skriver att eleverna får träna både teori och praktik i tekniken. Något som går att relatera till Yoon och Oncwaris syn på naturvetenskap. Sjöberg (2005) poängterar också vikten av att koppla samman teori och praktik. Yoon och Onchwari (2006) menar att lärare bör ha kunskap inom dessa områden:
1. Kännedom om barns utveckling och lärande.
2. Kännedom om individuella skillnader.
3. Kännedom om sociala och kulturella kontexter.
Kännedom om barns utveckling och lärande
Som lärare är det viktigt att förstå barns utveckling som sker i olika steg enligt Piaget. Vi anser att det är viktigt att se utvecklingsstegen som en guide, då barn utvecklas i olika takt. Yoon och Onchwari (2006) menar att leken är det mest naturliga sättet för barn att lära sig på. Dokumentation fungerar som en bra del i undervisningen då vi tydliggör barns lärande före, under och efter lek. Detta maximerar lärandet.
Yoon och Onchwari (2006) påpekar vikten av att relatera undervisningen till barnens erfarenheter och intressen, men även att anpassa miljön så att den inspirerar och motiverar till att undersöka och utforska. Barn lär sig när de är aktiva och de är av deras natur nyfikna.
Kännedom om individuella skillnader
Yoon och Onchwari (2006) lyfter att de lärares ansvar att ta reda på hur varje individ lär sig bäst. Undervisningen bör anpassas så att alla sinnen stimuleras, på så sätt kan vi fånga samtliga elever. Sjöberg (2005) lyfter vikten av att behärska ämnet och att ämnet ska vara meningsfullt för eleverna.
Kännedom om social och kulturella kontexter
Börja med att engagera eleverna i det som finns i närmiljön, det gör lärandet mer meningsfullt (Yoon och Onchwari, 2006). Socioekonomiska faktorer, kulturella och mänskliga skillnader påverkar barns lärande. Ett barn i Afrika behöver annan kunskap än ett barn från Sverige.
”The 5 Es”
Yoon och Onchwari (2006) lyfter en undervisningsmodell som bygger på fem olika steg (Engagement, Exploration, Explanation, Elaboration, Evaluation). Dessa fem steg kan bidra till att elevernas nyfikenhet utvecklas. När elevernas nyfikenhet väcks så ställer de frågor som i sin tur leder till att de utvecklar en förståelse för närmiljön. Sjöberg (2005) menar också att nyfikenhet, kreativitet och fantasi främjas och stimuleras i naturvetenskapliga ämnen. Yoon och Onchwari (2006) menar att genom att arbeta med ”the 5 Es” utvecklar eleverna kompetensen att lösa problem. Ginner och Mattsson (1996) påpekar också vikten av att arbeta med problemlösning.
Vi kan se likheter mellan Yoon och Onchwaris (2006) sätt att beskriva ”the 5Es” med Sjöbergs (2005) naturvetenskap som process. Sjöberg menar att eleverna själva ska få vara forskare och hitta svar på sina frågor.
Att ställa frågor
Yoon och Onchwari (2006) menar att frågan i undervisningen är viktig i naturvetenskap. Det är viktigt att både elever och lärare ställer frågor. Läraren ska anpassa sina frågor efter elevernas utvecklingsnivå, de ska både vara utmanande och vägledande. Det kan även vara bra om eleverna själva försöker finna svar på sina frågor, genom ett undersökande och experimenterande arbetssätt. Eleverna ska kunna ta till sig kunskap och kunna använda den i olika situationer och sammanhang. Sjöberg (2005) skriver att genom naturvetenskapens metoder kan vi finna nya svar på nya frågor.
Yoon och Onchwari (2006) lyfter att många lärare saknar tillit till sin förmåga när det kommer till undervisning i naturvetenskap. Lärare får lära sig vad de ska lära ut och inte hur de ska lära ut. Författarna menar att det är viktigt att veta hur de ska lära ut. Den traditionella undervisningen i naturvetenskap har förändrats från att memorera fakta till att praktisera ämnet. Ginner och Mattsson (1996) skriver att eleverna får träna både teori och praktik i tekniken. Något som går att relatera till Yoon och Oncwaris syn på naturvetenskap. Sjöberg (2005) poängterar också vikten av att koppla samman teori och praktik. Yoon och Onchwari (2006) menar att lärare bör ha kunskap inom dessa områden:
1. Kännedom om barns utveckling och lärande.
2. Kännedom om individuella skillnader.
3. Kännedom om sociala och kulturella kontexter.
Kännedom om barns utveckling och lärande
Som lärare är det viktigt att förstå barns utveckling som sker i olika steg enligt Piaget. Vi anser att det är viktigt att se utvecklingsstegen som en guide, då barn utvecklas i olika takt. Yoon och Onchwari (2006) menar att leken är det mest naturliga sättet för barn att lära sig på. Dokumentation fungerar som en bra del i undervisningen då vi tydliggör barns lärande före, under och efter lek. Detta maximerar lärandet.
Yoon och Onchwari (2006) påpekar vikten av att relatera undervisningen till barnens erfarenheter och intressen, men även att anpassa miljön så att den inspirerar och motiverar till att undersöka och utforska. Barn lär sig när de är aktiva och de är av deras natur nyfikna.
Kännedom om individuella skillnader
Yoon och Onchwari (2006) lyfter att de lärares ansvar att ta reda på hur varje individ lär sig bäst. Undervisningen bör anpassas så att alla sinnen stimuleras, på så sätt kan vi fånga samtliga elever. Sjöberg (2005) lyfter vikten av att behärska ämnet och att ämnet ska vara meningsfullt för eleverna.
Kännedom om social och kulturella kontexter
Börja med att engagera eleverna i det som finns i närmiljön, det gör lärandet mer meningsfullt (Yoon och Onchwari, 2006). Socioekonomiska faktorer, kulturella och mänskliga skillnader påverkar barns lärande. Ett barn i Afrika behöver annan kunskap än ett barn från Sverige.
”The 5 Es”
Yoon och Onchwari (2006) lyfter en undervisningsmodell som bygger på fem olika steg (Engagement, Exploration, Explanation, Elaboration, Evaluation). Dessa fem steg kan bidra till att elevernas nyfikenhet utvecklas. När elevernas nyfikenhet väcks så ställer de frågor som i sin tur leder till att de utvecklar en förståelse för närmiljön. Sjöberg (2005) menar också att nyfikenhet, kreativitet och fantasi främjas och stimuleras i naturvetenskapliga ämnen. Yoon och Onchwari (2006) menar att genom att arbeta med ”the 5 Es” utvecklar eleverna kompetensen att lösa problem. Ginner och Mattsson (1996) påpekar också vikten av att arbeta med problemlösning.
Vi kan se likheter mellan Yoon och Onchwaris (2006) sätt att beskriva ”the 5Es” med Sjöbergs (2005) naturvetenskap som process. Sjöberg menar att eleverna själva ska få vara forskare och hitta svar på sina frågor.
Att ställa frågor
Yoon och Onchwari (2006) menar att frågan i undervisningen är viktig i naturvetenskap. Det är viktigt att både elever och lärare ställer frågor. Läraren ska anpassa sina frågor efter elevernas utvecklingsnivå, de ska både vara utmanande och vägledande. Det kan även vara bra om eleverna själva försöker finna svar på sina frågor, genom ett undersökande och experimenterande arbetssätt. Eleverna ska kunna ta till sig kunskap och kunna använda den i olika situationer och sammanhang. Sjöberg (2005) skriver att genom naturvetenskapens metoder kan vi finna nya svar på nya frågor.
Gruppen Seminarium
Seminarium 29/1 2010
Läroplanen:
Naturvetenskap har två huvuduppgifter. Den ena är att intressera eleverna för naturvetenskapen och förmå dem att bygga kunnande om arbetssätt, begrepp och teori. Den andra är att bidra till att eleverna kan orientera sig i den komplexa omvärlden. Skolans uppgift är här att ge överblickar och sammanhang och skapa engagemang för olika frågor och problem. Naturvetenskapen klarar inte detta på egen han utan det att ett samarbete måste ske med andra ämnen. (Andersson)
Naturvetenskap
•Hur allt hänger samman om världen
•Förstå och göra omvärlden mer begriplig (Andersson)
•Ämnen eller vetenskaper som handlar om att beskriva och förstå naturen runt oss, ämnen som bilogi, fysik, kemi, samt geologi, geografi astronomi (Sjöberg)
•Se naturkunskapen som en helhet ( Sjöberg o Andersson)
•Dimensionerna,
•Produkt: ett substantiv, något som existerar, lagar och begrepp sånt som har vuxet fram
•Process: verb, metoder och arbetssätt, något man gör, man utvärdera och förändrar hela tiden.
•Social institution: vetenskapens roll i samhället kunskaper om naturvetenskapen ämnen i stället för i.
•Naturvetenskapen vill förklara och ställa upp teorier och hur allt det hänger samman. Varför?
Skillnad
natur = svarar på varför
tekniken = svara på frågan hur
Kursplan teknik
• För att förstå tekniken roll och betydelse måste relationen mellan mänskliga behov och teknik behandlas. Undervisningen skall belysa konsekvenra och effekter och individ, samhäll och natur av en viss teknikanvändning. Konsekvenra av värderingsfrågor intressekonflikter förändrade livsvillkor och ekonomi uppkomna i samband med teknikanvändning ska belysa och diskuteras. (Ginner)
Teknik
• Är något som människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att tillgodose olika behov dvs den bygger broar. (Ginner)
• Teknik handlar om problemlösning
• Teknik är tillämpad naturvetenskap/ naturklagarna
• Teknik har praktiken och naturen har teorierna och dem är beroende av varandra. Teknik är människans metoder att behärskar naturen. Naturen är naturgjord och tekniken är människogjord. (Ginner o Sjöberg)
• Teknik är något som människan har runt omkring sig, tex maskiner
Ämnesdidaktik
• Didaktiken kom därför inledningsvis att framförallt bli forskning kring undervisningens metoder; hur man ska undervisa så att naturvetenskap, blir engagerande samtidigt eleverna lär sig på ett effektivt sätt. (Wickman)
• Sjöberg skriver att det inte räcker att ha en generella kunskap utan man måste även ha kunskap inom ämnen.
• Vad? Var? Varför? Hur?
Ämnesteorier/ämneskunskaper
• Ämneskunskaper omfattar det som man lär sig när man läser biologi, fysik, kemi eller geovetenskap vid högskolan eller universitet och även sådana kunskaper som lärare på egen hand skaffar sig om innehållet genom egen läsning. (Wickman)
Våra tankar:
• Natur och teknik begreppen man behöver tänka på elevernas olika bakgrunder och erfarenheter för att eleverna kan ha olika social och kulturella bakgrunder som kan ha betydelse för hur de ser och uppfattar natur och teknik. Det är något som både Lpo och Lpfö förespråkar detta.
• Lärarna måste våga använda sig av att laborera och går ut i naturen. Lärarna ska vara medforskare med barnen, vilket även förespråkas i läroplanen.
Gruppen erfarenheter av naturvetenskap och teknik:
• Uppfattas som roligt.
• Lärarna kopplar inte alltid undervisningen till elevernas erfarenheter. Det är viktigt som pedagog att koppla undervisningen till elevernas vardag och erfarenheter för att eleverna ska se samband mellan teori och praktik.
• Glädjen i förskolan, försvinner senare i skolan.
• Vi gör det för komplicerat vilket kanske kan bero på att vi har så mycket erfarenhet så vi krånglar till det. Barnet i tidigare åldrar kräver enkla svar och vi kan vara rädda för att ge enkla svar.
• Sjöberg skriver att didaktik är en del av den generella pedagogiken. Snäv betydelse av didaktik, Vad och hur och varför. Didaktiken handlar om värderingar som ligger bakom urval och strukturering av undervisningen innehåll. Ämnes didaktik –ämnesdidaktik, didaktisk övervägande knutet till det som vi talas om som ämne.
• En reflekterande lärare skall kunna diskutera dess frågor både med sig själv, kolleger och eleverna. Problemställningen måste vara det centrala och man måste hämta information får väldigt många områden.
Läroplanen:
Naturvetenskap har två huvuduppgifter. Den ena är att intressera eleverna för naturvetenskapen och förmå dem att bygga kunnande om arbetssätt, begrepp och teori. Den andra är att bidra till att eleverna kan orientera sig i den komplexa omvärlden. Skolans uppgift är här att ge överblickar och sammanhang och skapa engagemang för olika frågor och problem. Naturvetenskapen klarar inte detta på egen han utan det att ett samarbete måste ske med andra ämnen. (Andersson)
Naturvetenskap
•Hur allt hänger samman om världen
•Förstå och göra omvärlden mer begriplig (Andersson)
•Ämnen eller vetenskaper som handlar om att beskriva och förstå naturen runt oss, ämnen som bilogi, fysik, kemi, samt geologi, geografi astronomi (Sjöberg)
•Se naturkunskapen som en helhet ( Sjöberg o Andersson)
•Dimensionerna,
•Produkt: ett substantiv, något som existerar, lagar och begrepp sånt som har vuxet fram
•Process: verb, metoder och arbetssätt, något man gör, man utvärdera och förändrar hela tiden.
•Social institution: vetenskapens roll i samhället kunskaper om naturvetenskapen ämnen i stället för i.
•Naturvetenskapen vill förklara och ställa upp teorier och hur allt det hänger samman. Varför?
Skillnad
natur = svarar på varför
tekniken = svara på frågan hur
Kursplan teknik
• För att förstå tekniken roll och betydelse måste relationen mellan mänskliga behov och teknik behandlas. Undervisningen skall belysa konsekvenra och effekter och individ, samhäll och natur av en viss teknikanvändning. Konsekvenra av värderingsfrågor intressekonflikter förändrade livsvillkor och ekonomi uppkomna i samband med teknikanvändning ska belysa och diskuteras. (Ginner)
Teknik
• Är något som människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att tillgodose olika behov dvs den bygger broar. (Ginner)
• Teknik handlar om problemlösning
• Teknik är tillämpad naturvetenskap/ naturklagarna
• Teknik har praktiken och naturen har teorierna och dem är beroende av varandra. Teknik är människans metoder att behärskar naturen. Naturen är naturgjord och tekniken är människogjord. (Ginner o Sjöberg)
• Teknik är något som människan har runt omkring sig, tex maskiner
Ämnesdidaktik
• Didaktiken kom därför inledningsvis att framförallt bli forskning kring undervisningens metoder; hur man ska undervisa så att naturvetenskap, blir engagerande samtidigt eleverna lär sig på ett effektivt sätt. (Wickman)
• Sjöberg skriver att det inte räcker att ha en generella kunskap utan man måste även ha kunskap inom ämnen.
• Vad? Var? Varför? Hur?
Ämnesteorier/ämneskunskaper
• Ämneskunskaper omfattar det som man lär sig när man läser biologi, fysik, kemi eller geovetenskap vid högskolan eller universitet och även sådana kunskaper som lärare på egen hand skaffar sig om innehållet genom egen läsning. (Wickman)
Våra tankar:
• Natur och teknik begreppen man behöver tänka på elevernas olika bakgrunder och erfarenheter för att eleverna kan ha olika social och kulturella bakgrunder som kan ha betydelse för hur de ser och uppfattar natur och teknik. Det är något som både Lpo och Lpfö förespråkar detta.
• Lärarna måste våga använda sig av att laborera och går ut i naturen. Lärarna ska vara medforskare med barnen, vilket även förespråkas i läroplanen.
Gruppen erfarenheter av naturvetenskap och teknik:
• Uppfattas som roligt.
• Lärarna kopplar inte alltid undervisningen till elevernas erfarenheter. Det är viktigt som pedagog att koppla undervisningen till elevernas vardag och erfarenheter för att eleverna ska se samband mellan teori och praktik.
• Glädjen i förskolan, försvinner senare i skolan.
• Vi gör det för komplicerat vilket kanske kan bero på att vi har så mycket erfarenhet så vi krånglar till det. Barnet i tidigare åldrar kräver enkla svar och vi kan vara rädda för att ge enkla svar.
• Sjöberg skriver att didaktik är en del av den generella pedagogiken. Snäv betydelse av didaktik, Vad och hur och varför. Didaktiken handlar om värderingar som ligger bakom urval och strukturering av undervisningen innehåll. Ämnes didaktik –ämnesdidaktik, didaktisk övervägande knutet till det som vi talas om som ämne.
• En reflekterande lärare skall kunna diskutera dess frågor både med sig själv, kolleger och eleverna. Problemställningen måste vara det centrala och man måste hämta information får väldigt många områden.
torsdag 4 februari 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)