Naturvetenskap existerar med gör tekniken det?

Teknik i skolan
Som jag skrivit i ett tidigare inlägg så ser jag relativt mycket naturvetenskap i skolan. På min fältstudieplats har de för tillfället talat om jordens uppkomst och kommit in på de olika planeterna. Naturorienterade ämnen är något som finns med på schemat varje vecka. Teknik däremot är något som jag oftast inte kommer in i schemat förrän i högstadiet. Dock kan ju vissa lärare ta in tekniken i skolans undervisning. Jag anser att detta kan bero på lärarnas förhållningssätt till tekniken i skolan. Flera lärare jag talat med ser inte vikten i tekniken. Enligt vissa lärare hör exempelvis konstruktion hemma i fritidshemmet. Jag tror även att vissa lärare har svårt att veta vad som är teknik och skillnaden på vad som är teknik och vad som är naturvetenskap. Sjöberg (2000) beskriver skillnaden mellan dessa två ämnen. De är sammanlänkande men naturvetenskapen kan ses som ”veta varför” något är som det är medan tekniken kan ses som att ”veta hur” något fungerar. Jag har fortfarande svårt att alltid kunna urskilja ämnena åt men jag börjar bli ganska säker. Jag tror att många lärare i både förskolan och skolan behöver få de två begreppen förklarade för att kunna urskilja och introducera tekniken. På min fältstudie ser de naturvetenskapliga experiment som teknik.
De tekniska material som jag sett på skolan är en elektroniklåda, där eleverna kan koppla olika strömkretsar. Min handledare hade inte använd den på ett tag, men jag antar att igen annan på skolan har gjort det på ett tag heller då batterierna var fulla av batterisyra. Jag tycker at det är mycket bra att skolan har så mycket naturvetenskap och experiment men det är synd att inte tekniken tillvaratas i större utsträckning.

Datorn är en teknisk uppfinning som ändvänds i skolorna dock i alldeles för liten utsträckning. I de yngre åldrarna i skolan och i förskolan används datorn för att spela olika lärospel och som en skrivmaskin. Men möjligheterna med datorn är många och borde utnyttjas i oftare än den gör idag. Ta vara på de elevernas kunskaper om datorn och introducera de olika aspekterna av datorn för de som inte har lika stor kunskap om den. Ginner och Matsson (1996) ställer sig frågan ”vad vi kan lära oss av hackers?” Varför kan vi pedagoger inte använda de elever som kan och är intresserade av datorn för att förklara dess innehåll för de andra eleverna. Detta är något som jag sett då och då i skolan. Det har det varit äldre elever som lärt yngre elever att skriva på word. Varför inte gå utanför skivandet och dataspelandet genom lärospel.


Teknik i förskolan
När jag undersökte matematikmaterialet i förskolan kom jag fram till att även teknik och matematik kan smälta in i varandra, detta genom konstruktionen som både innehåller matematik samt teknik. Hela avdelningen är fylld med olika konstruktionsmaterial så som lego, kapplastavar, stora kuddar, kulbana och flera ovanligare material som barnen kan konstruera med. Pedagogerna tar vara på de olika konstruktionsmöjligheterna och låter barnen få olika bygguppdrag. Barnen fick exempelvis uppdrag att bygga en pulkabacke med kantigt material. Det här övar barnens förmåga att tänka tekniskt. Sjöberg (2000) skriver att pojkar och flickor har näst intill lika mycket erfarenhet av ny teknologi dock är det nästan enbart pojkar som uppger att de har öppnat en kloka, radio, dator med mera för att ta reda på hur de fungerar. Jag tycker att förskolan och skolan har en viktig del i att göra alla intresserade av tekniken. Ett bra och intressant sätt att göra detta är att öppna upp olika tekniska saker. Det är något som pedagogerna gjort på avdelningen någon gång då och då (kanske vart annat år) men jag vill se mer utav det i både förskolan samt skolan. Ginner och Mattsson (1996) skriver att det är viktigt att elever skall bli bekanta med tekniken för att motverka att en klyfta blidas mellan allmänheten och experterna. Genom att undersök hur olika tekniska föremål fungerar kan barn och elever få en insikt i all den teknik som finns omkring dem. På förskolan finns inget specifikt elektriskt teknikmaterial vilket jag tycker är synd. Jag anser att man kanske inte nödvändigtvis behöver det utan istället använda den teknik som drivs av elektricitet.

Naturvetenskap och matematik

Som jag har nämnt tidigare så arbetar förskolan där jag hade min VFU mycket med matematik och naturvetenskap. När jag observerade det material som fanns på förskolan hittade jag påsar med uppgifter för barnen. Materialet fanns för barnen på avdelningen med 3-5 åringar och pedagogerna arbetar med det ute i skogen. Jag lägger ut några bilder på materialet för tat ge er idéer. Själv tycker jag att materialet är bra då det är både matematik och naturvetenskap tillsammans. Barnen måste använda sig av naturen för att lösa den matematiksa uppgiften. När jag har varit ute med barnen i skogen har de haft jätteroligt med dessa uppgifter. De går även att använda på gården om det finns tillgång till lite skog.

Här kommer bilderna:

Hoppas att dessa bilder kan bidra med lite idéer till hur man kan arbeta med naturvetenskap integrerat med andra ämnen. Ha det bra!

Teknik på förskolan och skolan.

Teknik på förskola och skola

När jag har varit ute på förskolan och skolan har jag uppmärksammat mer teknik på förskolan än på skolan. Detta kanske beror på att materialet på förskolan är synligt för samtliga, medan det på skolan plockas undan i diverse förråd.

På förskolan har de ett rum som är till för de äldsta barnen på avdelningen (de är en åldersblandad avdelning). I det rummet finns en del där de kan bygga med diverse redskap som; duplo, runda träklossar, toalettpappersrullar och kaplastavar. Jag har sett barnen konstruera allt från höga torn till byggnader som hus och slott. I den andra delen av rummet kan barnen välja att pussla, arbeta med pärplattor, måla eller tillverka halsband. På förskolan finns det även ett rum där de kan bygga med lego, vilket uppskattas mycket av barnen.

Jag kan inte påstå att jag hittat mycket teknikmaterial på skolan. Vid ett tillfälle fick eleverna konstruera ljusstakar av lera, vilket blev någon form av konstruktion. Detta var väldigt uppskattat av eleverna. Hur ska man forma leran för att det ska likna en ljusstake? Vad fungerar? Vad fungerar inte?

Jag tycker att det är sällan som eleverna arbetar med just teknik på skolan, medan jag kan se det utövas mer på förskolan. Vad detta kommer sig har jag ingen aning om, men jag kan tycka att tekniken faller i skugga på skolan. Beror det på att skolorna saknar kompetensen för att arbeta med teknik?

Teknik anser jag är ett viktigt ämne och det får oss att arbeta på många olika sätt. Jag minns när jag på högstadiet fick bygga en bil med hjälp av bl.a. aluminiumburkar. I efterhand kan jag se hur ämnesintegrerat arbete det var. Jag tror även att det är på detta sätt vi ska arbeta, integrera flera ämnen i ett.

Tekniken i förskolan och skolan

Jag hade min verksamhetsförlagda utbildning på en förskola som inriktar sig mycket på naturvetenskap och matematik. Detta tycker jag märktes då jag undersökte vilket teknikmaterial förskolan hade. När jag frågade en av pedagogerna om vad de hade för teknikmaterial svarade hon att det är svårt att utläsa vad som är specifikt teknikmaterial. Vi gick runt på förskolan och tittade och vi hittade bland annat mycket teknik i bygg- och konstruktionsrummet. Även i lekhallen använder sig barnen av teknik då de bygger borgar med stora kuddar. Vid bygget av borgarna får barnen prova sig fram till olika sätt att bygga på för att det ska vara så hållbart som möjligt.

På förskolan finns även en slags ljuskrona. Efter att ha samtalat om ljuskronan med pedagogen som visade mig den så förstod jag att de inte hade arbetat med den utan att den mest hängde där som prydnad. Hon uttryckte sig som så att det var en trend inom förskolan att ha sådana ljuskronor nu. Men det jag ifrågasätter då är varför de inte introducerar den för barnen eller arbetar med den? Annan teknik som barnen tränar är till exempel vid matsituationerna då de ska hålla besticken och dela maten med hjälp av dem. Det krävs en viss teknik för att klara av det och övning ger färdighet.

Min verksamhetsförlagda utbildning i skolan hade jag i en årskurs 1. mycket av undervisningen hade fokus på matematiken och läs- och skriv. På skolan har pedagogerna ett litet bibliotek där de samlar böcker som har med ämnena att göra. På teknikhyllan fanns det inte så många lärarhandledningar men de som fanns var rika med idéer om experiment som pedagogen kan göra med eleverna. Från tidigare VFU-perioder på denna skola så vet jag även att de arbetar med NTA som står för Naturvetenskap och Teknik för Alla. Då får skolan låna hem lådor som är fulla med övningar, experiment och handledning för barnen. Då jag medverkade på en sådan lektion var fokus mer på naturvetenskap och om vattnets tre faser; fast, flytande och gasform. Jag bad pedagogerna om att få titta i en sådan låda men ingen av dem hade riktigt koll på vart de var. Till sist fick jag reda på att de stod i källaren till gymnastiksalen. Varför står de där var min första tanke och det är något som jag ännu idag inte har fått svar på.

Reflektioner
Av mina erfarenheter från både förskolan och skolan så drar jag slutsatsen att pedagoger inte lägger lika mycket fokus på tekniken i undervisningen som de kanske borde. Har ni upplevt samma sak?

Jag har även funderat lite kring det här med trender inom förskolan. Är det någon mer än jag som har märkt att förskolorna har material som är ”inne” just nu men som de inte utnyttjar? Vad tror ni det kommer sig och har ni sett några andra trender? Vad finns det för för- och nackdelar? Jag kan se en fördel med dessa trender och det är om pedagogerna arbetar medvetet med materialet. Den fördel som jag kan se är att materialet förnyas på förskolan. Pedagogerna blir inte kvar i samma rutiner som de alltid haft och jag tror att det gynnar barnen om de får nytt material ibland som de kan undersöka och utforska.