Handledning :)

Det som vi har arbetat med är att samla ihop fakta inom vårt ämne natt och dag. nedanför finns det vi hittat tills nu, det vi undrar är om det räcker? vad är det viktigaste att kunna om natt och dag? hur kan vi utveckla oss? Natt och Dag expreriment som man kan göra med barnen/eleverna?

mvh grupp 3b.

Våran fakta:
Natt och Dag

Tid - dygn, år 365, skottår- (jordens rotation), dygn, vecka, månader- studera olika lång tid, kalender- titta på hys. (problem. Tror att tiden finns, mänsklig konsentelation)

Andersson (2008) skriver att Jorden kretsar, som många andra planeter, kring solen i en elliptisk bana. Det tar Jorden lite mer än 365 dygn att färdas ett varv runt solen. Detta kallas ett solår. Ett år har ju vanligen 365 dygn, så för att inte komma i otakt med solåret lägger vi till ett dygn vart fjärde år. Detta år kallas skottår, då har februari 29 dagar istället för 28. Torstensson m.fl. (2000) skriver att Jorden snurrar runt sin osynliga axel på 24 timmar, det vill säga ett dygn. Jordaxeln är en tänkt axel som går från nordpolen genom jordens medelpunkt till sydpolen. Runt den vrider sig jordklotet åt öster. Newth (1992) menar att polcirkeln ligger på 66,5 grader nordlig bredd och att det finns en motsvarande sydlig polcirkel som ligger på 66,5 grader sydlig bredd. Norr om polcirkeln är det alltså mörkt hela dygnet, polarnatt. Andersson (2008) menar att det är denna lutning som är orsak till våra årstider. Barnens lexikon (1994) poängterar att när norra halvklotet lutar mot solen får vi sommar. Då är dagarna längre än nätterna. På hösten blir dagarna allt kortare. När norra halvklotet lutar från solen får vi vinter. Dagarna är kortare än nätterna. Sedan blir dagarna allt längre när det blir vår. Newith (2003) det är stor skillnad på solen på vinter och sommar. På vinter verkar solen blek och kraftlös, den står lågt på himlen och visar sig bara några få timmar. Längre upp i norr går den inte upp alls. På sommaren är solen strålande varm, den står högt på himlen och är uppe innan du stiger upp till långt fram på kvällen. Uppe i norr går den aldrig ner! Värmen vi behöver för att leva kommer från solen. Vinter är så kall därför att solen inte räcker till för att värma upp marken den korta tiden den är uppe. Samtidigt blir solljuset extra svagt därför att solen står så lågt på himlen. Ljuset måste gå på snedden genom luften och mycket av värmen försvinner på vägen. Sommaren är varm därför att solen har gått om tid att värma upp marken. Samtidigt står solen så högt på himlen att solstrålarna får kort väg genom luften. Ju högre solen står på himlen, desto varmare är vädret. I länder som ligger nära ekvatorn kan solen stå rakt över ditt huvud mitt på dagen. Det händer aldrig ui Sverige. Den skillnaden gör att det är mycket varmare i till exempel Afrika än här. Att solen bär sig så olika åt på vintern och på sommaren beror på att jorden går i en bana kring solen. Jorden står lite snett i förhållande till solen. Ibland pekar den delen som vi bor på mot solen. Då ser vi mer av solen och får långa sommar dagar. Ett halvår senare pekar vår del bort mot solen. Då ser vi inte lika mycket av solen och vi får korta vinterdagar.

När vår del av jordklotet är vänd mot solen får vi dag och då är det natt på andra sidan. Andersson (2008) presenterar en undersökning där 40 procent av de intervjuade barnen, i åldern 9-16, anser att jorden stationär, alltså stillastående och inte roterande. Torstensson m.fl (2000) menar att när en plats på jordytan försvinner in i den skugga som täcker halva klotet, tycker man där att solen går ner. När platsen kommer ut ur skuggan, upplevs det som att solen går upp. Under dagen tycks solen röra sig i en bana över himlen från öster till väster; i själva verket är det jorden som vrider sig. Eftersom jorden snurrar åt öster ligger alla platser väster om oss efter oss i dygnstid.

Torstensson m. fl. (2000) poängterar att varje ort har sin egen tid- den sanna soltiden och förr så rättade sig människorna också efter solens gång. Men när järnvägarna och samfärdsmedel utvecklades så färdades man snabbare och längre och då var det nödvändigt att ha samma tid i allt större områden. Jordklotet delas in i 24 lika breda tidszoner. Vid bestämningen av tidzoner utgick man från o- meridianen genom Greenwich. Under sommar halvåret tillämpas i Sverige och i många andra europeiska länder sommartid. Vi ställer fram klockan en timme för att få mer solljus under vår vakna tid.

Andersson helhetsyn (2008) menar att förklaringen, till växlingen mellan dag och natt, bygger på att man betraktar jord och sol från en punkt i rymden. Solen sänder ut ljus längs räta linjer, vilket gör att halva vårt klot hela tiden ligger i skugga. Eftersom Jorden roterar runt sin egen axel, ett varv på 24 timmar, upplever man växlingar mellan natt och dag.
Värme och ljus - hur molekyler ragerar, rör sig mer eller mindre , minus 273 grader är de stilla, över det rör de sig… - SOLEN- vad händer i solen så att det blir ljus? Vad är det som sker- kärnreaktion i solen. Väte bildar helium som ger oerhört mycket energi.

Karlsson m.fl. (2000) skriver solen är en stjärna. Dock är solen en extra ordinär stjärna som är mycket större än planeterna. Den har en diameter som är omkring 109 gånger större än jordens och den väger ungefär 330 000 gånger så mycket som jorden. Liksom alla stjärnor är solen helt igenom gasformig. Den lyser därför att strålning bildas i de centrala, mycket varma delarna. Temperaturen i solens centrum är omkring 15 miljoner grader. Vid så höga temperaturer kan väte bilda helium och då avges överskottsenergi som strålning. Att det blir så varmt längst inne stjärnor beror på att de är så stora. Den enorma tyngdkraften pressar samman gasen, en gas som trycks ihop blir varm.

All värme kommer från solen. Karlsson m.fl. (2000) menar att solen har under hela jordens livstid varit den viktigaste energikällan. Från solen strömmar enorma mängder energi mot jorden. Ungefär 30 % reflekteras och strålar tillbaka till rymden. Av resten omvandlas huvuddelen till värme i luft, mark och vatten, och en stor del går åt till avdunstningen. Mindre än 1 % av den infallande solenergin ger upphov till rörelser, vindar, vågar, havsströmmar eller lagras i växter genom fotosyntesen. Solenergin omvandlas till många andra former av energi.
Andersson (2008) lyfter fotosyntesen som en viktig del i ekosystemets struktur. Vårt ekosystem består av ett biologiskt (levande) samhälle och dess abiotiska (icke levande) miljö. Samhället utgörs av populationer av organismer (levande varelser), som delas in i kategorierna producenter, konsumenter och nedbrytare. Producenter är växter som med hjälp av solenergi omvandlar koldioxid och vatten från omgivningen till socker och syre. Denna process kallas fotosyntes. Konsumenter är de organismer som utnyttjar andra organismer för att få energi och material för sina livsprocesser. Nedbrytare är svampar och bakterier som utnyttjar döda organismer som föda.

Andersson (2008) menar att fotosyntesen går till på följande sätt; växterna tar upp koldioxid från luften och vatten ifrån marken, dessa transporteras sedan till växternas gröna delar där de omvandlas till syre och socker med hjälp av bladens klorofyll. Det syre som bildas vid fotosyntesen används av växten för att tillsammans med socker ge energi till växtens livsprocesser. Överskottet på syre avges till omgivningen, t.ex. djur och människor. Lagerholm (1989) poängterar att utan de gröna växterna skulle förmodligen inte liv existera på jorden.
Andersson (2008) skriver att det var Johannes Kepler som till slut formulerade grunderna för den geometriska optiken. Något som fortfarande gäller i dagens samhälle. Kepler kom fram till följande om ljusets egenskaper: ljuset har egenskaper att utsändas ifrån sin källa till en avlägsen plats. Ljuset strömmar alltid i räta linjer, som kallas strålar.

Teknik - kalender, tekniskt hjälp medel. Termometrar, lampor.
Newith (2003) skriver att människor har försökt att mäta tiden i tusentals år. Dygnet och året är två viktiga sätt att mäta tiden på. De flesta folk på jorden har räknat med hjälp av dagar och år.

Andersson (2008) påpekar att natur, teknik och samhälle hänger samman. Energiflödet utgår från naturen till exempel solstrålning och jordvärme det länkas in i samhället med hjälp av tekniska system. Hur detta sker beror på tillgängliga kunskaper, ekonomiska förhållanden och politiska beslut men också på varje människas dagliga energi beteende. Energi användningen påverkas hur samhället och levnadsvillkor gestaltar sig och har återverkningar på naturen. (se bilaga, s59)

Newith (2003) skriver att moderna människor behöver väldigt mycket elektrisk ström som till exempel: ström till lampor, matlagning, varmvatten och uppvärmning av våra hus med mera. Vi använder mycket nu i världen för att tillverka ström genom att elda kol och olja i kraftverk, detta gör så att vi släpper ut farliga gaser på jorden. Ljus och värme från solen förorenar inte och kan användas för att göra elektrisk ström. Solfångare eller solceller är ett slags elektriska plattor som förvandlar ljus till ström. Exempelvis så används solceller på miniräknare med mera. (Om stora områden täcks av solceller blir det tillräckligt med ström för en hel stad!)