Handledning :)

Det som vi har arbetat med är att samla ihop fakta inom vårt ämne natt och dag. nedanför finns det vi hittat tills nu, det vi undrar är om det räcker? vad är det viktigaste att kunna om natt och dag? hur kan vi utveckla oss? Natt och Dag expreriment som man kan göra med barnen/eleverna?

mvh grupp 3b.

Våran fakta:
Natt och Dag

Tid - dygn, år 365, skottår- (jordens rotation), dygn, vecka, månader- studera olika lång tid, kalender- titta på hys. (problem. Tror att tiden finns, mänsklig konsentelation)

Andersson (2008) skriver att Jorden kretsar, som många andra planeter, kring solen i en elliptisk bana. Det tar Jorden lite mer än 365 dygn att färdas ett varv runt solen. Detta kallas ett solår. Ett år har ju vanligen 365 dygn, så för att inte komma i otakt med solåret lägger vi till ett dygn vart fjärde år. Detta år kallas skottår, då har februari 29 dagar istället för 28. Torstensson m.fl. (2000) skriver att Jorden snurrar runt sin osynliga axel på 24 timmar, det vill säga ett dygn. Jordaxeln är en tänkt axel som går från nordpolen genom jordens medelpunkt till sydpolen. Runt den vrider sig jordklotet åt öster. Newth (1992) menar att polcirkeln ligger på 66,5 grader nordlig bredd och att det finns en motsvarande sydlig polcirkel som ligger på 66,5 grader sydlig bredd. Norr om polcirkeln är det alltså mörkt hela dygnet, polarnatt. Andersson (2008) menar att det är denna lutning som är orsak till våra årstider. Barnens lexikon (1994) poängterar att när norra halvklotet lutar mot solen får vi sommar. Då är dagarna längre än nätterna. På hösten blir dagarna allt kortare. När norra halvklotet lutar från solen får vi vinter. Dagarna är kortare än nätterna. Sedan blir dagarna allt längre när det blir vår. Newith (2003) det är stor skillnad på solen på vinter och sommar. På vinter verkar solen blek och kraftlös, den står lågt på himlen och visar sig bara några få timmar. Längre upp i norr går den inte upp alls. På sommaren är solen strålande varm, den står högt på himlen och är uppe innan du stiger upp till långt fram på kvällen. Uppe i norr går den aldrig ner! Värmen vi behöver för att leva kommer från solen. Vinter är så kall därför att solen inte räcker till för att värma upp marken den korta tiden den är uppe. Samtidigt blir solljuset extra svagt därför att solen står så lågt på himlen. Ljuset måste gå på snedden genom luften och mycket av värmen försvinner på vägen. Sommaren är varm därför att solen har gått om tid att värma upp marken. Samtidigt står solen så högt på himlen att solstrålarna får kort väg genom luften. Ju högre solen står på himlen, desto varmare är vädret. I länder som ligger nära ekvatorn kan solen stå rakt över ditt huvud mitt på dagen. Det händer aldrig ui Sverige. Den skillnaden gör att det är mycket varmare i till exempel Afrika än här. Att solen bär sig så olika åt på vintern och på sommaren beror på att jorden går i en bana kring solen. Jorden står lite snett i förhållande till solen. Ibland pekar den delen som vi bor på mot solen. Då ser vi mer av solen och får långa sommar dagar. Ett halvår senare pekar vår del bort mot solen. Då ser vi inte lika mycket av solen och vi får korta vinterdagar.

När vår del av jordklotet är vänd mot solen får vi dag och då är det natt på andra sidan. Andersson (2008) presenterar en undersökning där 40 procent av de intervjuade barnen, i åldern 9-16, anser att jorden stationär, alltså stillastående och inte roterande. Torstensson m.fl (2000) menar att när en plats på jordytan försvinner in i den skugga som täcker halva klotet, tycker man där att solen går ner. När platsen kommer ut ur skuggan, upplevs det som att solen går upp. Under dagen tycks solen röra sig i en bana över himlen från öster till väster; i själva verket är det jorden som vrider sig. Eftersom jorden snurrar åt öster ligger alla platser väster om oss efter oss i dygnstid.

Torstensson m. fl. (2000) poängterar att varje ort har sin egen tid- den sanna soltiden och förr så rättade sig människorna också efter solens gång. Men när järnvägarna och samfärdsmedel utvecklades så färdades man snabbare och längre och då var det nödvändigt att ha samma tid i allt större områden. Jordklotet delas in i 24 lika breda tidszoner. Vid bestämningen av tidzoner utgick man från o- meridianen genom Greenwich. Under sommar halvåret tillämpas i Sverige och i många andra europeiska länder sommartid. Vi ställer fram klockan en timme för att få mer solljus under vår vakna tid.

Andersson helhetsyn (2008) menar att förklaringen, till växlingen mellan dag och natt, bygger på att man betraktar jord och sol från en punkt i rymden. Solen sänder ut ljus längs räta linjer, vilket gör att halva vårt klot hela tiden ligger i skugga. Eftersom Jorden roterar runt sin egen axel, ett varv på 24 timmar, upplever man växlingar mellan natt och dag.
Värme och ljus - hur molekyler ragerar, rör sig mer eller mindre , minus 273 grader är de stilla, över det rör de sig… - SOLEN- vad händer i solen så att det blir ljus? Vad är det som sker- kärnreaktion i solen. Väte bildar helium som ger oerhört mycket energi.

Karlsson m.fl. (2000) skriver solen är en stjärna. Dock är solen en extra ordinär stjärna som är mycket större än planeterna. Den har en diameter som är omkring 109 gånger större än jordens och den väger ungefär 330 000 gånger så mycket som jorden. Liksom alla stjärnor är solen helt igenom gasformig. Den lyser därför att strålning bildas i de centrala, mycket varma delarna. Temperaturen i solens centrum är omkring 15 miljoner grader. Vid så höga temperaturer kan väte bilda helium och då avges överskottsenergi som strålning. Att det blir så varmt längst inne stjärnor beror på att de är så stora. Den enorma tyngdkraften pressar samman gasen, en gas som trycks ihop blir varm.

All värme kommer från solen. Karlsson m.fl. (2000) menar att solen har under hela jordens livstid varit den viktigaste energikällan. Från solen strömmar enorma mängder energi mot jorden. Ungefär 30 % reflekteras och strålar tillbaka till rymden. Av resten omvandlas huvuddelen till värme i luft, mark och vatten, och en stor del går åt till avdunstningen. Mindre än 1 % av den infallande solenergin ger upphov till rörelser, vindar, vågar, havsströmmar eller lagras i växter genom fotosyntesen. Solenergin omvandlas till många andra former av energi.
Andersson (2008) lyfter fotosyntesen som en viktig del i ekosystemets struktur. Vårt ekosystem består av ett biologiskt (levande) samhälle och dess abiotiska (icke levande) miljö. Samhället utgörs av populationer av organismer (levande varelser), som delas in i kategorierna producenter, konsumenter och nedbrytare. Producenter är växter som med hjälp av solenergi omvandlar koldioxid och vatten från omgivningen till socker och syre. Denna process kallas fotosyntes. Konsumenter är de organismer som utnyttjar andra organismer för att få energi och material för sina livsprocesser. Nedbrytare är svampar och bakterier som utnyttjar döda organismer som föda.

Andersson (2008) menar att fotosyntesen går till på följande sätt; växterna tar upp koldioxid från luften och vatten ifrån marken, dessa transporteras sedan till växternas gröna delar där de omvandlas till syre och socker med hjälp av bladens klorofyll. Det syre som bildas vid fotosyntesen används av växten för att tillsammans med socker ge energi till växtens livsprocesser. Överskottet på syre avges till omgivningen, t.ex. djur och människor. Lagerholm (1989) poängterar att utan de gröna växterna skulle förmodligen inte liv existera på jorden.
Andersson (2008) skriver att det var Johannes Kepler som till slut formulerade grunderna för den geometriska optiken. Något som fortfarande gäller i dagens samhälle. Kepler kom fram till följande om ljusets egenskaper: ljuset har egenskaper att utsändas ifrån sin källa till en avlägsen plats. Ljuset strömmar alltid i räta linjer, som kallas strålar.

Teknik - kalender, tekniskt hjälp medel. Termometrar, lampor.
Newith (2003) skriver att människor har försökt att mäta tiden i tusentals år. Dygnet och året är två viktiga sätt att mäta tiden på. De flesta folk på jorden har räknat med hjälp av dagar och år.

Andersson (2008) påpekar att natur, teknik och samhälle hänger samman. Energiflödet utgår från naturen till exempel solstrålning och jordvärme det länkas in i samhället med hjälp av tekniska system. Hur detta sker beror på tillgängliga kunskaper, ekonomiska förhållanden och politiska beslut men också på varje människas dagliga energi beteende. Energi användningen påverkas hur samhället och levnadsvillkor gestaltar sig och har återverkningar på naturen. (se bilaga, s59)

Newith (2003) skriver att moderna människor behöver väldigt mycket elektrisk ström som till exempel: ström till lampor, matlagning, varmvatten och uppvärmning av våra hus med mera. Vi använder mycket nu i världen för att tillverka ström genom att elda kol och olja i kraftverk, detta gör så att vi släpper ut farliga gaser på jorden. Ljus och värme från solen förorenar inte och kan användas för att göra elektrisk ström. Solfångare eller solceller är ett slags elektriska plattor som förvandlar ljus till ström. Exempelvis så används solceller på miniräknare med mera. (Om stora områden täcks av solceller blir det tillräckligt med ström för en hel stad!)

Naturkunskap i skolan och förskolan

Snöexperiment

När jag var och besökte min fältstudieplats i en årskurs två blev jag positiv överraskad över den mängd naturvetenskap eleverna verkar ha. Både naturvetenskap och teknik är något som jag till viss del saknat på de skolor jag haft vfu, fältstudier och arbeta på. Ofta arbetar eleverna med olika sorters djur men där någonstans slutar naturvetenskapen.

Eleverna i klassen håller för tillfället på med att undersöka snö och vatten. Läraren berättade om arbetets gång och jag fick titta i elevernas böcker. Det de arbetar med är följande. Hur smälter snön snabbast? om snön är hårt packad i en skål eller om den är löst packad som i den andra skålen? I vilken skål blir det kvar mest vatten när snön har smält? Eleverna fick se att snön har högre densitet är vattnet. Eleverna provade även termoseffekten och fick studera vilken snö som smälter snabbast om de sätter på några skålar olika mycket kläder. Elevernas slutsats blev att den skålen med mest kläder skulle bli varmast. Det är en slutsats dragen ifrån deras egna upplevelser, när de har på mycket kläder blir de varma. Men eftersom snön redan är kall isoleras istället kylan och snön smälter långsammare. Eleverna fick även gissa vart snön smälter snabbast, i kylskåpet, i ett skåp i klassrummet eller vid ett element. Under fortsättningen på temat om snön fick eleverna spekulera om vilken snö som är renast, den snön ifrån gången eller snö som nyss fallit och är därmed orörd eller den snön som blivit som ett snöblock. För att ta reda på vilken snö som var renast tog de in snön för att smälta den och sedan silade de vattnet genom ett filter. Eleverna slutsats var att snön vid gången var absolut odrickbar men förutom lite stenar gick vattnet från snöblocket att dricka. Vattnet från den orörda snön var mycket drickbart.

Efter varje experiment fick eleverna rita samt beskriva vad de varit med om och vilken slutsats de drog utifrån experimenten. Genom att både rita och skriva anser jag att eleverna får en mer bestående kunskap och förståelse för uppgiften. Ju mer sinnen eleverna får använda desto mer kunskap fastnar. Jag tycker att det är mycket bra att eleverna får en chans att både dra slutsatser ifrån sina hypoteser och sedan få göra experiment för att se om dessa är sanna. Att utgå ifrån något som är aktuellt tycker jag är en god idé eftersom eleverna då har en klar bild över vad snön innebär. Det är viktigt att ta vara på det som finns omkring barn och elever för att ge dem en större förståelse samt ta vara på deras intresse.

Den frysta vanten

En annan historia om naturkunskap och att ta var på barnens intresse kommer ifrån förskolan. Min handledare där berättade en intressant historia om en stel vante. Denna vante hade legat ute under en lång tid och hade blivit både kall och stel. Några barn hittade denna vante och tog den till en pedagog som genast tog chansen att ta vara på barnens intresse. Barnen fick fundera ut vad de kunde göra för att få vanten att inte vara stel längre. Ett barn hade idén att slå på vanten med en spade. Idén fungerade inte riktigt och ett annat barn kom med förslaget att ta in vanten och det gjorde de. Jag tycker att man som lärare skall låta barnen och eleverna få prova sig fram och inte endast låta de ta den rätta vägen. Genom att prova olika tillvägagångssätt anser jag att barnen får en större förståelse då de ser vad som inte fungerar, vad som fungerar lite samt det som fungerar riktigt bra. Jag anser att det går att spinna vidare med idén om den frysta vanten ytterligare till exempel genom att lägga ut vanten igen. Många gånger tror jag att pedagogen på förskolan vill ha med alla barn i det ytterligare arbetet med den frysta vanten. Visserligen är det bra att kunna utgå från några barns intresse för att göra en hel barngrupp intresserade men jag anser att det kan räcka med att ha den barngrupp som först var intresserade av vanten. På så vis utgår pedagogen från de barnens intresse och förförståelse. Någon annan gång kanske några andra barn hittar något intressant som pedagogen kan utveckla med dessa barn.

Snöiga hälsningar från Rebecca

Seminarium Mål och bedömning

Eftersom vi i vår grupp inriktat oss på at få en allmän överblick över vårt valda område har vi tidigare fokuserat på att skaffa oss relevant bakgrundslitteratur. Vi har därför inte valt några mål att utgå ifrån. Vi har fortfarande inte valt vilket område inom temat ”dag och natt” vi skall inrikta oss på men vi har börjat fundera ut vilka läroplans samt kursplansmål vi kan använda oss av.



I vårt arbete med temaområdet ” Natt och Dag” har vi valt följande mål utifrån läroplaner samt kursplaner.

Mål att sträva mot för de naturorienterande ämnena
Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva
efter att eleven
beträffande natur och människa
– tilltror och utvecklar sin förmåga att se mönster och strukturer
som gör världen begriplig samt stärker denna förmåga genom
muntlig, skriftlig och undersökande verksamhet,

Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94)
Mål att uppnå i grundskolan:
Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola:
Känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom det naturvetenskapliga, tekniska /…/ kunskapsområden.

Läroplanen för förskolan (Lpfö 98)
Förskolan skall sträva efter att alla barn
Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
Utvecklar förståelse /…/ för enkla naturvetenskapliga fenomen. (Lärarförbundet, 2006, s 31)

Eftersom vi kände att vi inte kunde fortsätta med att planera utvärdering till vårt tema när vi inte vet vad vi skall inrikta oss på valde vi istället att inrikta oss på intervjuerna vi skall göra med barn ifrån förskolan samt skolan. Följande är vad vi kom fram till.


Vad är natt?
Vad är dag?
Hur vet man att det är natt?
Hur vet man att det är dag?
Hur blir det dag och natt?
(Varför är det mörkt på natten?)
(Varför är det ljust på dagen?)
Vad är en jorden? Hur ser jorden ut? Kan du rita hur jorden ser ut?

Antal elever 3 förskolebarn, 3 skolbarn, enskilda intervjuer.